... and take-off

Selfie, från busstak. 2016.

Jag ska vara alldeles ärlig och uppriktig;

Jag har ingen lust att åka på rockfestival, i morgon.

Jag är trött och oengagerad och det är inte särskilt mycket intressant musik och som grädde på moset, smör på fläsket, lök på laxen... så är det ganska många av de jag brukat träffa där som inte längre åker dit. De där sköna favoritmänniskorna som uppväger det mesta.

Och några, som vill vara tongivande, gillar mig inte och jag vet faktiskt inte om jag har varken ork eller lust att veta att skitsnacksnivån når nya höjder varje gång jag passerar deras camp. Jag har verkligen ingen som helst aning om vad jag gjort för att så totalt hamna ute i den så kallade kylan hos dessa människor, som jag tidigare umgåtts med väldigt mycket och haft mycket roligt, ihop med. Det är sandlådenivå på det hela, men de är samtidigt inte så viktiga för mig att jag avser fråga dem, eller reda ut det. Det får vara som det är.

Men jag skulle hellre vara hemma. Samtidigt ska jag ju åka med Netti som är en av de klokaste och goaste människor jag vet - en närmaste vän, helt enkelt - och vi brukar ha så trivsamt ihop och jag kan ju inte banga nu. Så frisyren är ansad, alkoholen, frukostarna och snacksen inhandlade, tvätten tvättad och det jag har kvar att göra är att vattna blommorna, slänga ner klädespersedlar i en bag och sedan lasta ut hela härligheten i husvagnen, när Netti dyker upp i morgon.

Resten av dagen ska tillbringas i tystnad, med en skrivbok i knät. Jag ska fundera på vad jag egentligen ska göra av min framtid. Den som börjar i mitten av juli.

Primus kan kanske bli kul att se, ändå...

Tommy the Cat