such a sweet sorrow...

EK2 & SA2 - minus fem. 

Jag är kass på avsked. Och det blev många idag. Först och främst mina mentorselever. Och så studenterna. En varm kram från skolchefen och en blinkning i hans tal. Tanken som slår mig... VAD HAR JAG GJORT???

Men... så tänker jag att det är fullt naturligt att elever ska försvinna ur ens händer, ut i livet - och jag ska gå på deras student nästa år. Så jag lugnar ner mig. Det ÄR läskigt att avsluta allt och dra vidare. Snacka om att gå utanför sina komfortzoner. Om det inte dödar mig, kommer det att stärka mig. Jag är jävligt seglivad.

Och när modet och självförtroendet sviktar ska jag läsa de fina korten eleverna skrev till mig, idag...

Just idag är jag stark - Tomas Andersson Wij & Sofia Karlsson