Första arbetsveckan överlevd. Trevliga kollegor och en god portion ordning, reda och rutiner. Inget schema än, dock. Stressande.
Här är huset, som vanligt, fullt. Förutom oss lite mer bofasta (Matilda, Mike, Sigge, jag, Barb, Brenda och Ciaran) har vi tre saudiamerikaner och en vanlig amerikan i huset. Jag förstår Matilda och Mike. De vill ha det så och en gång växte Matilda själv upp på samma vis. I mitten av maj brukade vi alltid skoja om att Pensionat Olsson öppnat för säsongen. Huset fullt hela somrarna - och ganska ofta även dessemellan. Det är väl jag som blivit van att vara mer för mig själv, och som också fått ett ökat behov av det. Men jag reder mig fint. Idag drog jag iväg på en ordentlig bokskogspromenad medan övriga invånare var på Kullabarg, Malmöfestivalen och annat. Det var skönt att bara trava på, tvingas vara uppmärksam på knotiga rötter och lösa stenar och vara själv med mina tankar under lövkronorna. I morgon ska Sigruns morfar komma på fika tillsammans med hustrun och en hund som åker i en handväska... Jag tror jag ska ut och reka mer på min cykel.
2 kommentarer:
bokskogspromenader är inte dumt... Har du vägarna förbi Söderåsen, så kom in på en kopp!
Tack! Man vet aldrig... :)
Skicka en kommentar