dessa tisdagar

Tisdag morgon. Kolmörkt ute. En endaste stjärna blinkar klart över taket till grannkåken. I mitt fönster svarar ett par tända ljus. Trots att jag redan är klar att gå till arbetet håller jag långa invecklade förklaringar för mig själv om varför jag inte kan klä av mig och bara krypa ner i sängen och sova ett par timmar till. Jag är så trött, så trött. Mörker, deppighet och på över en månad har jag inte kunnat köpa mina vanliga D-vitamintabletter. Nu finns de i lager igen och jag har beställt. Förhoppningsvis leverans i morgon (jag blundar hårt för den miljöpåverkan dessa små snabbleveranser till dörren har...).

Annars är ju allt egentligen rätt åkej. Jag har haft en lugn och trivsam helg med mina systrar. Jag är snart klar med lusetröjorna (montering väntar) till de små och har påbörjat ett par raggsockar (också julklapp) i blå-gröna-turkos-akvamarina nyanser som jag blir glad av att se. Efter en äventyrlig kväll med testning av julstjärnor och sådant - där jag smällde av en säkring i köket och sedan inte hittade elcentralen (den här lägenheten har två pga sammanslagning) för att den satt ute i trappuppgången i ett olåst skåp - är det snart dags att småpynta. Jag fick sortera och välja bland sakerna. Inte för att jag haft ett överflöd tidigare, men det är ändå skillnad på att ha 10 fönster, varav några riktigt stora, och en altandörr, och att ha 6 mindre fönster. Arbetet är också i en lugn fas just nu, dels med ett par grupper på APL och dels med tre grupper som förbereder olika former av muntliga presentationer. Jag använder den frigjorda tiden (APL) till att tänka på, och planera för, teman och aktiviteter för vårterminen som ska vara smarta och låta eleverna göra jobbet...

Tisdag kväll. Jag gick tidigare till jobbet så jag kunde ta en ordentlig omväg och få både motion och lite dagsljus. Det har jag levt på hela dagen. Märkligt att en så liten insats kan göra så stor skillnad. Jag har arbetat, umgåtts med kollegorna, promenerat hem, tagit bilen till affären för lite tyngre inköp, pratat med god vän i telefon och smågrejat här hemma och jag är fortfarande rätt pigg och uppåt. Det är hopp om'at. Kanske. Jag får väl se hur det känns i morgon.

Life Is Golden - Suede