mozarteffekten?

Godmorgon!

Ni vet hur det kan vara när man får en melodislinga i skallen men inte reder ut vad det är för låt? Man hummar och visslar, men det vill inte lossna och man får tillbringa sömnlösa nattimmar med att vrida och vända sig och fundera. Naturligtvis finns det nuförtiden en app som kan reda ut det hela åt en. Man bara öppnar appen och så lyssnar den en liten stund och sedan föreslår den, oftast med häpnadsväckande ackuratess, melodi, kompositör, artist osv.

Men i söndags förmiddag hade Matilda och Mike en sådan gåta och de frågade mig om jag visste vad det var. Jag kände ju igen den på första takten, när Matilda nynnade på den, men sedan var det stopp. Tusan, också! Och appen var helt likgiltig (och då är Matilda ändå tonsäker). Men man ska inte underskatta mina google-skills. Vi var helt överens om att det var ett stycke som använts i film, eller någon teveserie. Vi hade till och med liknande bilder i huvudet, när vi tänkte på musiken. Så jag googlade tre ord i följd och... tadaa! Det var den här:

Suite for Variety Orchestra: VII. Waltz No. 2 - D. Shostakovich 

(Brandenburgisches Staatsorchester Frankfurt, Howard Griffiths)

Ett vackert stycke musik, vilket jag gått och grunnat lite på ett par dagar, och som fick mig att se över mitt klassiska musikbibliotek. Nej, inte mina CD, även om jag har några, utan på Spotify. Jag betalar för tjänsten men utnyttjar den ibland i underkant. Så igår kväll satte jag mig ner och började snickra på vad som kan bli en av mina längsta spellistor, där. Det finns så fantastiskt mycket själavårdande, lugnande, uppmuntrande, energigivande musik därute! Och för mig, som gillar musik i nästan alla genrer - "allt från handklapp till helvete", som en av mina vänner brukar säga - är himlen gränsen (jag vet, kackig svenskifiering av lysande engelskt uttryck). Det blir min längsta lista!

PS. Visst har stycket använts i film- och seriessammanhang, bl a i Eyes Wide Shut, Mr Robot, Bad Santa och House of Cards.