Att komma hem från en resa, packa ur väskan, slänga tvätten i maskin och sig själv i soffan är som en fet baksmälla. Jag är totalt slut och får absolut inget annat vettigt gjort i kväll. Inte ens några varv på min stickning. Jag ser på Is och eld, på Kunskapskanalen, och tuggar på några goda nötter jag köpte i La Boqueria, den stora saluhallen vid den i övrigt sjukt överskattade La Rambla. Hjärnan är nästan tom och kroppen matt. Hur jag tänkte när jag köpte biljett till Abramis brama, på KB, till ikväll vet jag inte. Jag försökte ge bort biljetten på FB, men ingen var sugen. Eller så trodde de att de skulle vara tvungna att gå med mig?
Barcelona var givetvis en vansinnigt intressant och rolig stad och vi har ägnat oss åt konstutställningar, muséer, metalbarer, parker, god mat & dryck, kyrkor, gatuliv, arkitektur och bara tagit in och njutit, samtalat i timmar på caféer, promenerat miltals och haft en riktigt fin vecka (fem dagar, iofs) tillsammans, Johanna och jag. Lite mätta på storstadliv tog vi tåget en timme inåt landet, till Montserrat, igår. Roligt att se lite mer lantisliv, småstäder och odlingar och sedan njuta av fantastisk utsikt uppifrån klostret, på sin bergshylla. Jag, med min höjdskräck, övervann mig själv och åkte både upp, och ner, i en liten gul kabinlift. Nere vid bergets fot hittade vi, i grönskan där perrongen tog slut, en liten bar i en trädgård. Där tog vi igen oss en stund och drack en hemsnitsad sangria som smakade glögg. En liten katt klappade vi också.Barcelona smakar mer!
(Ja, den är en gammal favorit, i all sin monumentala svulstighet... ;))
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar