efter solsken kommer...

Utsikt från en solstol

Vaknar. Dricker kaffe och mornar mig. Äter ett par apelsiner. Går ut och spanar på husbilarna på andra sidan vägen och korna i hagen bakom stugan. Långt om länge bestämmer jag mig för att köra upp till Naturbokhandeln igen och köpa en fågelbok. Trivsamt ställe med mysigt fik. Jag bjuder mig på kaffe och rabarberhallonpaj med så mycket vaniljsås jag vill ha. För skams skull säger jag "stopp!" innan såsen helt döljer pajen. Sedan sitter jag där vid ett fönsterbord, äter paj, kaffar och läser i min bok. En lång, njutningsfull stund. Jag fikar ute alldeles för sällan nuförtiden. Det får det bli ändring på.

Så småningom kör jag snett söderut över ön, ner till södra udden men när jag väl kommer dit är det alldeles för blåsigt för att det ska vara trivsamt. Snarare: jag har för tunna kläder på mig. Kör vidare och är tillbaka vid stugan efter en liten stund. Sneglar mot himlen som vid det här laget är alldeles blå och molnfri och jag drar fram solgrejer och får ett par timmar, i hyfsat lä för den något hårda vinden, innan molnen drar ihop sig och jag går in, äter lite och kopplar upp mig för att kolla in ett par serier på SVT Play, och The Great Pretender, igen. Freddie Mercury... tröttnar aldrig på honom.

Dags att fälla ihop den där solstolen

När skymningen faller tänder jag ljus, lyssnar på vinden och regnet och läser.

Jag har det ganska bra. Fast det börjar kännas lite asocialt. Så på lördag ska jag norrut och umgås med en skön vän, till att börja med. Kanske fika, kanske vandra. Vi får väl se vad det blir.

Life Is Real (Song for Lennon) - Queen 

jag är här nu

Äventyret fortsätter.

White Room - Cream

this ordinary life

När jag öppnade ögonen i morse och glanade ut genom sovrumsfönstret såg himlen ut att vara blå. Jag gjorde ett snabbt övervägande och bestämde mig för att kliva upp, på direkten. Det hade mer att göra med en god natts sömn än löften om sol. För det är märkligt så extra gott jag sover i min egen säng, ändå. Vaknar i hyfsad tid. Utvilad. Däremot är det andra natten i rad jag drömmer om jobbet. Visserligen roliga, alldeles vardagliga drömmar - inte av mardrömskaraktär, alltså - men så kan jag inte ha det. Jag har ju semester för tjyvingen! Fast det var lite kul att se vilka som var mina kollegor i drömmen... haha!

Det var skönt att köra ett fetingpass på gymmet igår. Det kändes som om jag varit borta länge, men jag har ju inte ens missat med en dag. Det är sådant som semester gör med mig. Två gånger, igår, fick jag kolla almanackan för att övertyga mig om att det faktiskt var måndag. Dagvill De Luxe, alltså. Idag är det tvättstugan som gäller, plus en fika på altanen med rar kollega och vän. Gräsklippning. Förmodligen blir det en springrunda ikväll, också. Och senaste avsnittet av Wolf Hall, på SVTPlay.

I morgon blir det ön igen.

Never Gave Nobody Trouble - Leonard Cohen

hav och hav...

När en har tillbringat större delen av sin uppväxt, och sitt liv, på bästkusten med fritt blås ut mot Kattegatt, Nordsjön och i förlängningen Atlanten tar det emot att kalla Östersjön ett "hav". En blir lite snobbig, helt enkelt. Men jag är inte sämre än att jag kan ompröva mina fördomar.

Åkej, åkej, åkej. Östersjön är... hmm... gah... aaarrgghh... nnnzzzt... ett... hav. TYP.

I detta... hav badar jag såklart när jag är här. Inte här i det lilla läget eftersom det är först fågelskyddsområde norr om, en lite skräpig hamn med båtar i och söder om är det 1. inte fint att bada och 2. fullt av svanar och de brukar vara oförskämda. Men en bit söderut har jag hittat en rar liten strand med den vitaste, lenaste sand och en brygga därtill. Vattnet är kallt men klart och ett dopp väcker livsandarna till liv, och det ordentligt.

I morgon ska jag köra hem till Byn en sväng. Se till saker och ting, göra ett par ärenden och förmodligen också klippa gräset. Sedan drar jag tillbaka hit igen.

Threat From The Underground - Vidunder

nej, säger jag!

Nej. Jag klagar inte över värmen. Jag har längtat efter den och låter den passivisera mig, fysiskt. Jag lyssnar på radio, musik och fåglar, läser lite allt möjligt och fejsbokar sporadiskt. Tänker. Kollar på de svansviftande kvigorna. Dricker mycket vatten och småäter. Enda sättet att äta, för mig, när det är varmt. En banan här, en bit melon där och så någon tomat. Lite keso, möjligen. Eller yoghurt. Eller ett kokt ägg (jag var så smart att jag tog med en kartong kokta...). Inget som kräver ens den minsta tillredning, förutom avsköljning. Det jobbigaste jag gör är att knata bort till Maj-Britt i fiskboden och köpa mig någon rökt fiskbit till middag medan jag ler mot turisterna, som är ute i samma ärende, och låtsas lite att jag bor här. Att det är min hamn. De genomskådar mig säkert. På en av pirarna står en ung kille med en sån där jättestor tubkikare på stativ. Där jag ser knölsvanar, diverse måsar, en strandskata och ålakråkor ser han nog helt andra grejer. Framåt kvällningen tar jag en sväng på cykeln.

Så lever jag mitt semesterliv här. Jag skulle nog bli en grym pensionär.

Försöker hänga med grannarna, men de hänger hellre med varann...

Joga - Björk

a woman's gotta do osv...

Lite sällsynt skugga...

Springa på eftermiddagen eller kvällen, är inte att tänka på för min del i den här härliga, ljuvliga, underbara, grymma värmen. Men efter att enbart ha ägnat mig åt annan träning sedan förra lördagens snedsteg var längtan för stor. Så... vad göra?

Ptja... jag tänkte att om jag kan sätta klockan på mitt i natten och ge kroppen en chans att vakna så kanske jag kan prova det där med morronlöpning som folk yrar så lyriskt över.

Följa vägen ner mot havet...

Sagt och gjort. Halvsju ringde klockan. Det hörde jag inte. Kvart i ringde den igen och jag blev förbannad. Vem i HELVETE..? Jag själv, uppenbarligen.

Nå. Jag fick så småningom mina trötta ben över sängkanten, på med löparkostymen och den så här års obligatoriska kepsen, drack några klunkar vatten och plötsligen befann jag mig ute i det fantastiska öländska landskapet. Springandes, that is!

... och vända här (ser ni späckhuggaren?)

Det där med "morronsvalka" visade sig vara en myt och i den allmänna förvirringen hade jag givetvis glömt vattenflaskan i stugan, men 8 km blev det ändå.

Så... är jag en morronlöpare nu? Hell NO! Men... a woman's gotta do what a woman's gotta do. Typ.

Utsikt från "duschen"...

Och ja... det var faktiskt alldeles galet skönt! Inte minst att nakenchocka kossorna bakom stugan, när jag uteduschade där. Även om jag låtit vattnet (som jag dragit hem från den gemensamma kranen nere vid hamnen) stå och värmas i ett par stora hinkar så var det ju inte särskilt varmt. Det var ganska kallt. Men det svalkade av mig, och det med besked.

Gott sedan att, nästan pånyttfödd, kaffa och frukostera på verandan.


Nu väntar dagen på mig!

Over and out.

Eders,
semesternjutande...

-M.

Thank You - Robert Plant, Jimmy Page

exhaling

Den här ön. Det här hörnet av den. Vilken plats på jorden. Magiskt. Oavsett om det är strålande sol, eller en nästan full måne som stiger ur havet.

 

Jag har satt riktiga kameran på laddning. Kanske kommer jag rentav att använda den.

Over and out.

In The Skies - Peter Green

packad och glad

Alltså. När jag reser gör jag det alltid med lätt packning. Så även denna gång - sett till kläder och sådant, och då har jag ju ändå med mig löparstassen, förstås. Men... allt det andra. Suck. Cykel och hjälm och solsängen och vattendunk (det finns el i stugan - tackålov! - men vatten hämtar en nere i hamnen och Lena rekommenderade mig att ta med kaffevatten etc för att vattnet är så hårt) och böcker och en laptop och en härva laddningskablar (och jag kom just på att jag kanske skulle damma av kameran och ta med?) och så maten. Mestadels har jag faktiskt bara köpt frukt och keso och knäckebröd. Och bubbelvatten. Och vin. Men ändå...

Naturligtvis kan en köpa mat på Öland, men inte i hamnen där jag ska bo, bortsett från rökt fisk och det ska jag smarra i mig varenda dag! Och min plan för övrigt är att slippa handla. Och slippa trängas med en massa andra människor. Framförallt slippa knô med folk. Möjligen handla lite grönt i någon rar liten låda längs vägen, när jag är ute och trampar. Jordgubbssäsongen är förbi, dock. Parkera bilen vid stugan och sedan bara gå, springa och cykla och ligga. I solstolen, alltså.

På väg till ön, i morgon, har jag tid för helkroppsmassage i Kalmar. En kollega rekommenderade stället och jag ser verkligen fram emot det. Allt tränande gör musklerna hårda och ganska spända och det ska bli härligt avslappnande. Kombinerad sport- och oljemassage har jag bokat. Lyxigt, känns det som!

Vi kör väl en Ragnarök till, va?

Nybakat bröd - Ragnarök

allt gott kommer...

... till den som väntar.

En annan sida av min envishet är... tålamod. Förr eller senare ger det utdelning. Efter frukost kom jag mig faktiskt iväg en vända till Miljöstationen med tidningar, plast och annat skrafs. Direkt till simhallen sedan och avverka det jag bestämt mig för. Hela tiden med ett öga sneglandes ut genom de stora väggarna av glas. Snälla, snälla... mulna inte. 

Och det gjorde det inte. Hela eftermiddagen kunde jag ligga där och slacka i solgasset medan katterna gick ut och in och ibland hängde med mig - fast under solsängen. Emellanåt seglade något litet  moln förbi solen men det fick bli hämta-vatten-pauser eller slajsa-upp-lite-melon-avbrott.

Lunch. 

Sixten under cover.

Till slut kändes det som tillräckligt med sol för idag så jag fixade mig en enkel middag av nypotatis, stekt halloumi och lite rött och grönt från kylen. Givetvis åt jag ute på altanen och sedan har jag suttit därute ända tills nu. Läst, lyssnat på musik inifrån vardagsrummet och på livet i mitt kvarter. Lackat naglarna med guldfärg och, efter en viss tvekan innan jag kom på att vafan jag har ju semester för tusan hakar, ett glas rött.


Det är banne mig gott att leva. Här. Nu. Men det har känts smått absurt att, denna idylliska, vilsamma junitisdag lyssna till radion om IS vidriga tilltag, om bebisar som drunknar i Medelhavet, om krisen i Grekland och så politikernas svammel från Almedalen, detta PR-jippo, läsa om gisslanliv i Amazonas ångande, krypande, krälande djungler och samtidigt höra skottsalvor från den närbelägna skjutbanan. Hjärnan och hjärtat är förunderliga som kan låta en ta in allt detta, parallellt, utan att tillåta total härdsmälta... Att liksom veta att just nu, i denna sekund, utstår människor ett ofattbart lidande samtidigt som jag lyssnar på Sommar i P1 och kör en iskall smoothie på kokosmjölk och hallon, i min lilla behändiga portionsmixer.

"Är du deprimerad? Använd Ragnarök."
Inför den lilla festivalen har jag bestämt mig för att vara åtminstone något förberedd. Började med att dra ner Ragnarök till Spotify och researcha lite. Musiken är... magisk, lite drömsk, vilsam... Blev såklart lite taggad också av att de är nästan från mina hoods. Kalmar är ju i alla fall inte jättelångt bort. Tydligen spelade där för ett par veckor sedan.

Jag har inte läst Sweden Rock Magazine sedan eldkvarn brann, men på Ragnaröks hemsida hittade jag en krönika av Mikael Åkerfeldt där han skriver mycket gott om deras självbetitlade album. Jag har stor respekt för hans åsikter (nu ljög jag lite... han är ju Gud, typ... ;)). Jag ska givetvis följa hans råd, inför Ölandsvistelsen: "Ta 'Ragnarök' med dig som en respartner. Spela albumet när hjärnan behöver stängas av för en dag." Will do!

Vattenpussar - Ragnarök

Sista kvällssolen

jag blir så trött...

Sällsynt gymselfie.
Bad hairday.
Motljus.
Whatever.

Nu är till och med jag ganska spak. Klev upp och var på gymmet strax efter öppningstid. Körde fullt pass, minus två tricepsövningar, i drygt 90 minuter och sedan snabb dusch och så simma 60 minuter (1800 m). Jag simmar inte så fort men är... envis. Som sagt.

Och jag som hade tänkte köra en massa skräp och krafs till Miljöstationen, i eftermiddag.

Nå. Känner jag mig själv kommer jag skjuta upp det tills imorgon. Både Miljöstationen och skrafset finns kvar. Jag har kaffe att dricka, musik att lyssna på och minst två böcker att läsa. Efter att nu ha smarrat i mig lunch och vikt tvätt, slängt i en ny tvätt i maskinen och börja skriva en lista på bra-att-ha-grejer att packa med till Öland tror jag att jag börjar med... musiken. Kompletterat med en kudde och en filt... mmm... zzz....

En grej till bara. Ibland vill folk trycka på mig sina musikfavoriter och jag fattar nada (eller berörs bara inte). Ibland får jag får himla bra musiktips. Och ibland får jag Himla Bra Musiktips. Exemplet nedan är av den sista kategorin. Kanske något av det mest intressanta, lockande, berörande, svenska jag hört, sedan jag upptäckte Abramis Brama för ganska länge sedan. Eller Dungen...

Tack!

Hundred Hours - Truls Mörck
(Spotifyinloggning krävs nog)

jag vill, jag kan, jag ska

Pratade med Linus på förmiddagen. Bland mycket annat samtalade vi om vikten av att vara envis. Min egen envishet kan både vara min främsta styrka och eventuellt också största förbannelse. Mest är den dock av positiv art. Utan den hade jag inte varit den, och där, jag är idag.

När jag vaknade i morse och såg solen lysa bakom persiennerna (som jag lyckades komma ihåg att fälla ner, i nattmörkret) bestämde jag att detta skulle få bli en dag av altanhäng. Före tolv är det dock inte mycket sol på altanen så medan jag och Linus kommunicerade telefonledes passade jag på att frukostera, diska, plocka lite och rigga solsängen på altanen.

Det var då det började gå snett. Jag kan ju, som sagt, inte alltid få som jag vill. Men jag kan försöka! Jefflar, vad jag kan försöka!

Först försökte Sixten ockupera solsängen. Men... jag tog debatten, som det brukar kallas...

Efter solstolsdebaclet firade jag min seger på bästa sätt - horisontellt och njutningsfullt med solgasset hällandes över mig...

Ja, i säkert tjugo minuter låg jag där och liksom bara... triumferade. Jag läste också. Och lyssnade på Sommar i P1 med Anna Mannheimer och Peter vahetterhannuiefternamnhennesman... ajusteja... Apelgren! Lite småroligt program! Jag kände mig helt enkelt en smula välförtjänt och kanske också lite självgod. Ni vet... lite sådär där-jag-är-är-det-alltid-bäst-självgod. Men synden straffar, som bekant, sig själv...

Det där molnet höll vad det lovade, kan jag säga. Jag fick omgruppera mig och dra in solstolen under altantaket, och det snabbt. Kallt om benen blev det också. Men... har jag bestämt mig så har jag...

Till slut vräkte regnet ner och det började stänka på mig, trots att jag befann mig under tak. Då surade jag ihop, helt hastigt, och gick in.

Men bara för att sätta på en kanna kaffe och skeda upp lite tröstande glass. Glass när den är som bäst är i halvsmältande konsistens, gjord på grädde (inte fuskig smörolja) och har en enkel, naturlig smak av äkta vanilj. Just sådan glass åt jag.

Strax därpå sprack det upp igen men...

Lilla Spöket sitter givetvis under solanordningen.

Torsten vill göra allt som Sixten gör. Han är mycket läraktig. 

Dock: 

rond 1 Torsten - Magda 

0 - 1 

... och jag fick till 30 mycket njutbara solminuter...

... innan det mörknade på och jag gick in för att fylla på kaffemuggen.

När jag kom ut sken solen och även ryggen kunde få sig en hastig duvning av heta UV-strålar. Alla bekvämligheter inom armlängds avstånd, också. En är väl proffs, liksom.

Nu har molnen tagit över för återstoden av dagen och jag låter det vara så. Dags att fixa något ätbart och så vira in mig i en filt, dra på raggsockar och sitta ute en stund och läsa vidare, lyssna på någon bra musik och kanske ha en mugg hett te inom räckhåll. Det är ju altanhäng, det också. 

Mind

___________

Matter

Eders,

vinnare. ;)

O - Damien Rice

inte alltid som jag vill...

Mulet

Jag kan inte få det som jag vill ha det. Som idag (tekniskt sett: igår) när den tänkta milen bara blev 6,2 km för att jag trampade snett och fick ont i knät. Vänster knä, den här gången. Fan, också. Tror ändå det var bra att jag avslutade där.

Tur i oturen: att jag ändå inte ska springa igen förrän på fredag, eftersom jag ska prioritera gymmet och simning några dagar. Är ju med i en lite kul sommaraktivitet som träningscentret ordnar här... Ironman över tid, dvs springa 42,2 km, simma 3,9 km och cykla 180 km mellan 9/6 och 31/8. Löpningen är ju klar sedan ett tag och en del av cyklingen (resten tänkte jag ta itu med på Öland) så nu, i början av veckan, tänkte jag diska undan simningen.

Inte fick jag solat i tre timmar, heller. Det var ju mulet, om än kvavt, hela eftermiddagen. Solstolen kommer att rosta ihop och jag kommer att förbli en bleking... DÄM!

Altanhäng, pt II

Men jag fick ändå till ett trivsamt altanhäng, avrundat med lite shisha, frampå nattkröken. Ljuvligt att sitta ute i mörkret och prata om livet och universum och allting, till midnatt. Då är det ändå sommar! Och det är... vänskap!

If I Needed You - Mumford & Sons

fair winds and following seas

Återerövrar en förlorad värld...

Ah. Den här semestern. Så olik förra årets som var kortare och hade ett ganska intensivt program, med fjärde julifirande i stugan och Matilda och Mike och Barb (Mikes mamma) här och roadtrip, till, i och från Frankrike, med Jenny och Kristofer och Kenneth och bröllop och tusen andra saker. En fantastiskt rolig och fin sommar på alla sätt och vis. Men så den här, då. Sakta flyter den fram (i det här perspektivet... den 12 augusti kommer det inte att kännas så) och jag flyter med... gungar sakta... Knappt en enda redig plan, förutom Öland (och vad jag ska göra där är väldigt löst i kanterna, förutom en kväll med Anders F på Carlas Café - och givetvis springa, cykla, läsa och sola) och att M & M kommer hit om några veckor. Den lilla festivalen, också. Löp- och vandringsdagen i Skåne. Det passar mig kanonbra.

Bara detta att få vakna utan väckarklocka. Skitsamma att jag vaknar tidigt. Jag vaknar när jag sovit färdigt, ju. Kan ligga och dra mig en stund. Sitta med kaffet i fåtöljen och läsa hela förmiddagen om jag vill. Lyssna på radion. Fejsboka.

Igår provsprang jag mina nya skor. De kändes som om de vore gjorda för mina fötter och inga andras! Jag sprang på skogsstig (sköna!), på grusväg (underbara!) och på asfalt (BÄST!). Jag sprang först lite planlöst men 6,2 kilometer mätte jag upp med klockan (grus och asfalt) och dem sprang jag på ofattbara 5:33/km.

Snabbaste pjucksen!

Det här med tider är viktigt. Inte hela tiden. Oftast inte, faktiskt. Men tiderna är ju samtidigt ett mått på att det förvisso inte blir lättare men att jag blir starkare, snabbare, mer uthållig. Målet i sommar är att komma under 55 minuter på milen och även om matte verkligen inte är min grej - i mitt huvud är det helt logiskt att om jag springer EN kilometer på 5:50 borde TIO kilometer bli 55 ? ... men vi har pratat om det där, matteläraren Peter och jag, och han fick mig ändå att [nästan] fatta att så inte är fallet... även om samhällsläraren J var helt på min sida i denna diskussion. Humanistisk logik inte samma som matematisk? - har jag nu fattat att jag behöver springa i 5:30-fart för att klämma mig under de där 55 minutrarna. Och nu är det nära! Jag tänker att jag ska fixa det när jag är på Öland (se där... en plan ändå! ;))

Ful trappa. Snygga skor.

Idag får det bli en mil, är tanken. Senare. Jag har just laddat med havregrynsgröt med hallon och kokosmjölk och det måste sjunka undan ordentligt. Sedan, så. Men ingen tidtagning idag. Bara ha bra musik i öronen och njuta. Kanske får jag se något snällt, vilt djur. Typ ekorrar, rådjur och ormar. Älgar, fästingar och vildsvin klarar jag mig utan...

Sedan har jag beställt sol. Det är ju inte som att jag precis har slitit ut min solsäng. Jag vill ha minst tre timmars solande och efter det ska jag plocka fram lite förtäring, typ tapas, och tillbringa kvällen med sköna vännen Annhelen. När jag ändå är i beställningstagen passar jag på att boka lite kvällsvärme och en laber bris som håller mygg och knott borta, så vi kan hänga på altanen. Shisha? Don't mind if I do!

Brothers In Arms - Nina Persson

vykort från drömfabriken

Iris sanguinea växer i min trädgård.

Jag vaknade av sol i ögonen i morse. Hann ner i köket och fixa kaffe innan den gömde sig igen, bakom gråmolnen. Men då var jag ju redan uppe och sängen kändes inte så lockande, längre.

Jag njuter min ledighet. Fortsätter tänka på saker och ting. Sorterar i huvudet. Och hjärtat. Storstädar, typ.

Var på gymmet och körde ett fetingpass. Kände, och känner, mig glad, pigg och stark! Funderar bara på om jag ska vara tvungen att skippa ha min egen musik i öronen... den är helt enkelt för jävla bra. Sådär så att jag hela tiden, omedvetet, tar några danssteg eller nynnar med. Ger antagligen ett hyfsat debilt intryck - om nu någon bryr sig. En bra sak med mitt gym är att väldigt få bryr sig. Om sådana saker, alltså. Däremot råder en trivsam stämning där vi delar med oss av lite tips och så. Jag har väl inte så mycket att ge oldboysen - men det finns ju... younggirls. Haha...

Efter gymmet kunde jag hämta ut mina nya springskor (ära vare Buddha - eller kanske Sportamore/DB Schenker? - för snabb leverans)! Jag passade på att köpa ett par liter jordgubbar också. Den ena fick bli min lunch och den andra ska utgöra kvällens dessert! Middag får bli något med torskfilé, lök, purjo, nypotatis och vad mer som kan hittas i kylen.

Klippt gräset har jag också gjort! Men annars inte många knop idag. Är jag ledig så är jag! Ingen brådska med någonting, alls. Jag tvättar något litet. Läser en artikel. "Pratar" med Linus på messengern. Och med Annhelen. Skrattar gott. Funderar på det här med blåsten. Det har ju blåst precis hur länge som helst nu - och det brukar det nästan aldrig göra här. El Niño goes Emmaboda? Katterna går ut och in. Och ut. Och in. Ad infinitum. Och aldrig är de synkroniserade. Men de är rätt söta ändå.

Torsten

Sixten

Lilla Spöket Vilma

Night Bird Flying - Jimi Hendrix

saker jag funderar på när det är gråväder...

* om jag ska vänta med hårklippning tills efter Öland
* om jag ska springa Kustmaran i höst (givetvis efter tävlingen!)
* om jag ska resa till en storstad på höstlovet...
* ... och isåfall vilken och om ensam eller med någon
* om det ska bli snö i vinter så jag får använda mina nya skidor innan Trysil
* om jag ska läsa en bok
* om jag ska köpa ett par löparskor till (klickade hem de här snabba för ett par dagar sedan)

Asics GT-1000™ 3 

* om jag ska klippa gräset eller om det är för blött
* om jag ska äta frukost nu
* hur jag ska få ihop en liten tur till Värmland innan semestern är över...
* ... eller om jag ska ta det en fin helg i september?
* om jag ska stänga altandörren. Det drar...
* vad för god förtäring jag ska fixa till måndagsträffen med A och L
* om Lilla Spöket nånsin ska sluta vara rädd
* vänskap
* när jag ska klämma mig ner under 55 minuter på milen
* varför jag har ont i knät ibland när jag vilar men aldrig när jag springer?
* ifall jag ska sticka ner till biblioteket
* om jag kanske ska klä på mig
* om det blir några tomater och någon chili när det är så kallt
* om jag ska läsa klart Wolf Hall eller nöja mig med teveserien?
* kärlek
* om jag ska fly till nån grekisk ö
* hur trevligt det var att Lena kom förbi på en spontankaffe, alldeles nyss
* vad jag skulle prata om ifall jag vore sommarpratare...
* ... och vilken musik jag skulle spela
* på lilla bebben som snart kommer och förändrar resten av livet för oss alla i la famiglia
* om jag ska boka mig en massage i Kalmar, en dag
* varför det anses "finare" att springa/träna på mornarna...
* ... och kommer fram till att det nog är något lutheranskt
* ... samt att viss forskning visar att träning på eftermiddagen verkar vara det optimala, för de flesta
* om jag skulle köpa ett riktigt snyggt tyg och sy mig en fin klänning
* vilka böcker som ska få följa med till Öland
* vilken runda jag ska springa i eftermiddag
* om det är mycket lösa kor på Alvaret, där jag tänkt springa
* om jag skulle peta in ett yogapass i veckan, till hösten
* om jag, till dess, skulle köra lite pass här hemma
* och hur jag skulle uppamma disciplinen till det? Haha...
* vad Matilda & Mike har bestämt för namn till lilla flickebarnbarnet
* om jag nånsin ska ta mig i kragen och byta bredbandsleverantör
* om jag kanske skulle plocka ihop lite pappersskräp etc och köra bort till Miljöstationen
* om jag ska skippa fondsparandet och leva loppan för stålarna, i stället

... och ungefär tusen andra saker.

Nu: frukost!

Concerto For a Rainy Day - ELO

officially leaving my comfort zone

Så. Nu har jag gjort det. Bokat en natt på ett vandrarhem, där jag ska vila ut efter att ha sprungit/lunkat/vandrat lite knappt fyra mil i vad jag hoppas och tror är grymt vackra omgivningar. Lite läskigt är det att göra sådana här saker helt på egen hand. Men... what the heck... så får det väl bli. Jag har några veckor på mig att samla mod!

Måne över Haväng - Ulf Lundell

summer solstice is upon us!

Stenhårt altanhäng.

Jag vaknar tidigt, i natten. Ute är det ljust och de regntunga molnen har rosaorange solkanter. Idag är årets längsta dag. Natten årets kortaste. Midsommar.

Jo, det har varit midsommar här också. I lugn och ro. Linus, Jenny och Kristofer har varit här. Vi har umgåtts, grillat, ätit sill och jordgubbar, spelat kubb och på midsommarafton var sköna vännen Annhelen här. Igår hade vi lite mer långväga besök av Kristofers mamma, hennes sambo och svärmor. Jenny gjorde en vidunderlig smörgåstårta, så rejält dimensionerad att vi kunde bespisat hela kvarteret. Fantastiskt god var den, dessutom! Mestadels har det, helt traditionsenligt, regnat men om kvällarna har det varit blå himmel och vi har kunnat sitta ute på altanen, filosofera och elda i grillen. Inlindade i filtar, givetvis...

Nu är de på väg tillbaka mot Falkenberg och Oslo och jag ska först ägna en stund av förmiddagen åt att göra exakt ingenting. Sedan ska jag plocka undan och pyssla, i väldigt maklig takt, och så får det bli en lite längre löptur senare i eftermiddag. En bra runda ska tänkas ut.

Prisoner of the Road - Sivert Høyem

Jomenvisst....

... vi hade faktiskt lite sol, också!

 Lillmysen! 

... det är jag som e normal!

Snart! Snart! Snart!

Så kom den då. Äntligen. Semestern. För hur mycket jag än trivs med, och tycker om, mitt jobb så är det härligt med semester och lediga, planlösa dagar. Och idag var sista arbetsdagen för det här arbetsåret. Jag har åtta lediga veckor, sånär som på en dag, att tillbringa, fördriva och spendera - allt efter behag. Att, efter arbete på förmiddagen, trivsamma samspråk med sköna kollegorna och en gemensam lunch gå ut i solen med lätta steg och glada ögon... jag behöver helt enkelt ingen studentmössa och lövad traktorkärra för att känna... FRIHETEN. Jag behöver inte ens alkohol.

Istället peppade jag och en kollega varandra till att dra till gymmet och det blev nästan två timmars ren och skär njutning med tunga vikter och lättsam konversation med oldboysen. Om jag avslutade arbetsårets träning eller påbörjade semesterns kan vara egalt.

På hemvägen passade jag på att proviantera inför helgens ankomst av älskade barn och tillhörande hjärtevän[ner]. Packade in i kyl och skafferi och vinställ och smarrade i mig lite av måndagens sallad tillsammans med en ytterst potent tzatziki. Letade i bokhyllorna efter ett par böcker att låna ut till en god vän, som önskade sig sommarläsning, och hittade Katarina Wennstams Alfahannen som jag faktiskt trodde att jag hade läst? Och på den vägen är det... även om vägen är lite krokig och har spännande avstickare som chatt med en skön vän vilket ledde till att jag hux flax hade bokat biljett till en av de mer obskyra små sommarfestivalerna eller lite surfande på diverse träningsklädsajter (men jag var ståndaktig och, såvitt jag minns, beställdes inget...). Ett litet billigt tält måste jag dock fixa mig, så jag kan obskyrfestivala in style. Minsann om det inte blev en Malibu med kokosmjölk och is, också. Smakar som Hawaiian Tropic, ungefär, heh.

Och nu... faller regnet. Katterna sover. Skymningen, eller om det bara är våtmörkret, sveper in kvarteret. Jag är faktiskt lite sömnig. Likt en sommarlovsledig skolunge hade jag planerat att vara uppe sent. Men... jag är ju vuxen och får faktiskt lägga mig precis när jag vill. Som till exempel... alldeles strax!

Från himlen sänt - Thåström