... det är jag som e normal!

Snart! Snart! Snart!

Så kom den då. Äntligen. Semestern. För hur mycket jag än trivs med, och tycker om, mitt jobb så är det härligt med semester och lediga, planlösa dagar. Och idag var sista arbetsdagen för det här arbetsåret. Jag har åtta lediga veckor, sånär som på en dag, att tillbringa, fördriva och spendera - allt efter behag. Att, efter arbete på förmiddagen, trivsamma samspråk med sköna kollegorna och en gemensam lunch gå ut i solen med lätta steg och glada ögon... jag behöver helt enkelt ingen studentmössa och lövad traktorkärra för att känna... FRIHETEN. Jag behöver inte ens alkohol.

Istället peppade jag och en kollega varandra till att dra till gymmet och det blev nästan två timmars ren och skär njutning med tunga vikter och lättsam konversation med oldboysen. Om jag avslutade arbetsårets träning eller påbörjade semesterns kan vara egalt.

På hemvägen passade jag på att proviantera inför helgens ankomst av älskade barn och tillhörande hjärtevän[ner]. Packade in i kyl och skafferi och vinställ och smarrade i mig lite av måndagens sallad tillsammans med en ytterst potent tzatziki. Letade i bokhyllorna efter ett par böcker att låna ut till en god vän, som önskade sig sommarläsning, och hittade Katarina Wennstams Alfahannen som jag faktiskt trodde att jag hade läst? Och på den vägen är det... även om vägen är lite krokig och har spännande avstickare som chatt med en skön vän vilket ledde till att jag hux flax hade bokat biljett till en av de mer obskyra små sommarfestivalerna eller lite surfande på diverse träningsklädsajter (men jag var ståndaktig och, såvitt jag minns, beställdes inget...). Ett litet billigt tält måste jag dock fixa mig, så jag kan obskyrfestivala in style. Minsann om det inte blev en Malibu med kokosmjölk och is, också. Smakar som Hawaiian Tropic, ungefär, heh.

Och nu... faller regnet. Katterna sover. Skymningen, eller om det bara är våtmörkret, sveper in kvarteret. Jag är faktiskt lite sömnig. Likt en sommarlovsledig skolunge hade jag planerat att vara uppe sent. Men... jag är ju vuxen och får faktiskt lägga mig precis när jag vill. Som till exempel... alldeles strax!

Från himlen sänt - Thåström