it's a love story

Island. Kärlek. Vid första ögonkastet. 

 

I'll be back.

Love Love Love - Of Monsters and Men

frostbett

Dags att höströja?

Disigt och kallt. Frosten ligger vit på gräsmattan och häcken mellan min och grannens tomt börjar tappa något av sin klädsel. Jag blir glad när jag ser att min nya tröja innehåller lite alpacka. Kjolen är av varm ull. Hösten kopplar greppet.

Gårdagens gemensamma aktiviteter, på jobbet, blev lyckade. Det var en mindre evighet sedan jag yogade men rörelserna liksom satt där ändå, om än klart mer osmidigt än när jag var en flitigare utövare. Jag och en kollega hann med en mycket rask promenad därtill innan det var dags att handla till mitt lag i "kockarnas kamp". Jag gillar inte att tävla, och ser aldrig sådana där matlagningstävlingar, men det var ändå roligt att se hur effektiva vi blev tillsammans, vi tre som annars sällan arbetar tillsammans. Vi vann inte men förrätten vi snodde ihop (en soppa med saffran, vitlök, kräftstjärtar och sting) var ljuvlig att äta och vacker att se på. Mycket skratt och skoj blev det också. Det förtog lite av den nedstämdhet jag kände (känner) över att en härlig kollega lämnar oss, vid jul, för ett annat arbete...

Läser Karins blogg och tänker att ett besök på Skolforum borde vara obligatoriskt, åtminstone varannat år. Och varannat år skulle det vara lika obligatoriskt att besöka Bok- och biblioteksmässan. Men idag ska vi lyssna till bl a Per Jensen när han föreläser om growth mindset och hur han arbetat med detta i Hultsfred, tillsammans med skolorna där. Det kan nog bli bra, tänker jag.

Tänker på, och laddar för, en liten resa...

Dirty Paws - Of Monsters And Men

mens sana in corpore sano

Vintertid. Ljusare morgnar ett tag. Jag tänder ändå ljus och dricker mitt kaffe under småprat med Matilda och Sigrun. Fin början på dagen.

Hälsodag på jobbet. Poweryoga på förmiddagen och gemensam matlagning på eftermiddagen. Det blir bra.

If You Let Me Love You - Peter Green

la famiglia

Här sitter vi, Matilda och jag, och är rätt trötta. Sigrun har somnat i sin lilla bebisbädd och alla andra har åkt hem. En del till Värmland och Mike till Köpenhamn. Till och med katterna verkar lite spaka. Helgen har varit intensiv men trivsam och rolig. Mycket bebisgos, såklart, men också film och samtal och skratt och kakbak och matlagning och promenader i den höstdoftande bok- och ekskogen.

Till och med en eftermiddagsfika med äppelpaj med vännen Lena har det blivit.

Nu kan arbetsveckan få komma.

         

In the Eye of the Sun - The Doors

...

Torsdag eftermiddag. Lektionen direkt efter lunch. En elev visar mig Aftonbladets nyhetssida i sin mobil. En skolattack. I mellanmjölkens land. Vi läser nyheterna tillsammans och pratar om det men eftersom informationen är så knapphändig, i det läget, så fortsätter vi arbeta efter en stund. Vi ses första lektionen idag och vi behöver nog prata vidare.

Måndag eftermiddag. Med en grupp elever hamnar jag i samtal kring skolskjutningar och den oundvikliga frågan dyker upp; kan det hända i Sverige också? Flera tror inte. Jag påpekar lite stillsamt att det inte enbart händer i USA utan också på senare år har skett i Tyskland, England och Finland - så... det är nog bara en tidsfråga innan det händer i Sverige. Det blev en KORT tid och jag önskar att jag hade haft fel. Hade delar av samma elevgrupp igår eftermiddag strax efter vi fått höra de första nyheterna från Trollhättan och flera var oroliga och upprörda. Jag tror vi får fortsätta samtalet idag...

I andra forum bubblar diskussionerna upp igen, om skolan som en icke offentlig miljö (somliga verkar förvånade att en skola faktiskt inte är en plats för allmänheten att uppehålla sig på) och att det måste kontrolleras hårdare vilka som kommer in. Men hur? Vakter? Skalskydd med lås, accesskort och koder? En del tycker att lärare ska lära sig försvarstekniker eller kampsport. Någon säger att lärare borde få ha vapen. Eh? Jag har ingen lösning men är övertygad om att såväl problem som lösning ligger på en annan nivå...

Some Die Young - Laleh

chill

Mitt frukostbord

Att sova nio timmar i sträck ger lite bättre perspektiv. Det ger också huvudvärk, tydligen, men sådant går ju att råda bot på. Dagen blev bra. Lugn, fin start på morgonen, effektivt och kreativt arbete och så en riktigt fin genomkörare på gymmet. Nu rullar en tvätt i maskinen, pannan mullrar betryggande och på en plåt på spisen jäser tre blivande limpor, under en rödvit kökshandduk. Levande ljus brinner lite här och kvar, katterna är ute på rövarstråt och om en stund blir det te.

Och Mrs. Hughes kan få glädjas åt sin karl i lugn och ro. Jag klarar mig fint och tänker inte "skaffa" mig någon. Skulle en lämplig kandidat dyka upp ska jag ta det under övervägande då.

Glósóli - Sigur Ros

'amen... asså... f'ellvette...

Låg kväll. Jag lät mig stoppas från att springa av ett jävla regn. Jag är nog dum i huvudet, faktiskt. Ja, det är jag. Åtminstone tycker jag mindre om mig själv när jag låter det bli sådär. I stället bakade jag pitabröd till helgens begivenheter. Provsmarrade en för mycket, till en stor mugg te, så jag givetvis fick ont i magen. BLEH. Skulle köra en tvätt men orkade fan inte ens med tanken på att hänga upp eländet sedan. Efter disk och andra roligheter kom jag på att jag ville se säsongens första avsnitt av Downton Abbey. Men skit också. Till och med Mrs. Hughes lyckas ju kroka en karl. Det är då själva fan att inte jag ska klara av det...

Ja, ni hör ju själva. Lika bra att stänga ner för i kväll.

I morgon är en annan dag.

Hoppas jag.

The Raven That Refused To Sing - Steven Wilson

sweet child o' mine

Fredag. Tågar mot Köpenhamn och lilla familjen där. Så bekvämt att bara gå de få hundra metrarna ner till stationen, sätta mig på tåget och sedan kliva av och bli mött av Matilda, Mike och Sigrun! Vi åker hem till Martensens Allé och småpratar lite innan M&M går ner till en krog för att äta middag och jag lägger Sigrun att sova. Hon somnar som en liten guss ängel och jag sitter i soffan och jobbar (läser klart We Were Liars, som en av mina elevgrupper jobbar med), dricker ett glas rött och småäter, tills de kommer hem igen.

Lördag. Vaknar hyfsat tidigt och funderar på om det inte ska bli ljust? Det blir det inte. Molnen hänger tunga över stan och släpper inte igenom mycket ljus. Jag drar på mig springstassen och finner mig ute på lätta steg innan klockan är åtta. Det duggregnar inte och ändå är jag våt i håret innan jag hinner fram till parken, men det är också milt och skönt att springa. Jag ångrar inte att jag lämnade jackan hemma. Danskarna är flitiga löpare och jag möter en del, springer om några och blir omsprungen av andra. I Köpenhamn hälsar man inte på varandra när man springer. Eftersom parken gränsar till zoo siktar jag plötsligt ett par frusna (?) elefanter i morgondiset, och lite senare pelikaner, flamingos och en flock ibisar som lyser som röda neonsignaler i det gråa.

Frukosten smakar extra gott efter rundan och lite senare beger vi oss ut på stan för att hitta en vinterkappa till Matilda. Efter avslutad mission åker vi hem igen och äter ljuvligt god rödbetssoppa till lunch. När Sigrun lekt på golvet en liten stund, och ätit, stoppar vi ner henne i vagnen och medan föräldrarna går på bio tar hon och jag en fetingpromenad i parken där jag sprang om morgonen, och vidare i nästa park - Søndermarken. Vi småpratar om lite av varje och kollar in en bil vi skulle vilja provköra.

Tesla...

Sedan går vi hem och dricker kaffe. Ja, alltså... jag dricker kaffe och Sigge myser mest. Vi läser en vacker, och lite sorglig, saga och diskuterar den en stund.


Sigrun blir jättehungrig och får bröstmjölk i flaska eftersom föräldrarna blir lite sena. Premiär på det, men det funkar fint! Kvällsmaten äter vi alla gemensamt på en liten thairestaurang, medan Siggeliten sover i min famn, den ljuvliga lilla skatten. Väl hemkomna orkar vi kolla på ett avsnitt av Sherlock Holmes innan vi slocknar alla fyra.

Söndag. Ingen löpning utan lite extra sovmorgon och kaffe i soffan och sedan smarrig långfrukost och mer kaffe i soffan till sista avsnittet av Mr. Robot - det vi inte hann se klart i somras. Kaffe och mera soffhäng med Sherlock Holmes och popcorn och mycket bebisgos. Jag tar en snabbdusch och lämnar lilla familjen och sätter fart mot stationen och tåget hem. Tänker på hur inget ont någonsin ska få hända detta lilla nya liv - och på hur fåfäng den tanken egentligen är. Blir lite rädd.

Søndermarken

Sweet Child O' Mine - Sheryl Crowe

görgelblärk

Ett par av mina element här hemma vill inte bli varma. Jag tänkte att de kanske behövde luftas och fixade en sådan nyckel. Men inte kom det någon luft ur dem. Bara vatten. Jag gick ner i pannrummet och kollade trycket. Lite lågt så jag fyllde på lite mer vatten i systemet. Än har inget hänt. Mer än att jag ju hade ångan uppe och därmed, bildligt talat, hissade upp brallerna och grep mig an med det värsta jag vet i husägarväg - rensning av avloppsbrunn under badkar. Äckelfaktorn är egentligen inte det värsta, jag har ju gummihandskar, men det är ett gammalt badkar som väger ruskigt mycket så bara att få av fronten är ett slitgöra. Sedan vilar badkaret på två fundament, eller vad fasen jag ska kalla det, och när jag försöker flytta det välter de givetvis och om fronten är tung så är det ju ingenting mot själva badkaret. Som alltså, efter utförd rensning, ska lyftas tillbaka på de då återställda fundamenten.Det är faktiskt väldigt bra att jag styrketränar så flitigt och till exempel kör hyfsat tunga marklyft. Dock är ergonomin på marklyften klart bättre än badkarshivande i trångt utrymme...

Men nu är det i alla fall gjort och det är slut med översvämningar varenda gång duschen används. Men fifan vad det ser ut under. Mattan har släppt i skarvarna och den går ju dessutom upp på väggen bakom ända upp till kanten av badkaret och det ser inte heller vackert ut. Jag har åter mejlat en byggfirma och hoppas att de åtminstone ska ha tid att komma och kika för att kunna lägga en offert... Vad ska jag annars göra? Hiva in en handgranat och hastigt slänga igen dörren?

Veckan rullar på. Just nu upplever jag ett skönt flyt på jobbet med inspiration och arbetsglädje. Kreativitet, rentav. En dotter har varit och hälsat på ett par dagar och det har kramats och pratats och druckits te och mysts. I morgon är det löpning och jag har en plan för helgen. Livet rullar väl på, helt enkelt.

Sommaren är sedan länge passerad...

Another Nail - Fuchsia

bortom emmajävlaboda

Stolta pappan, i Fredriksbergs have

Köpenhamn. Skön stad. Jag, Matilda och Sigrun tog tåget i fredags efter jobbet och Mike mötte oss på Hovedbangården. Buss några minuter och så var vi i Frederiksberg. Jag förstår att de trivs i området. Livlig stadsdel med massor av småbutiker, caféer och restauranger. Gröna oaser, vackra gamla stenhus och sköna bakgårdar Vi gick ut och åt sushi och sedan tillbaka hem igen. Tanken var att dricka varsitt glas vin när Sigge Siggelito somnat men vi var så trötta att det nog bara blev ett halvt.

Lördagen blev Sigrunmys och god frukost och promenad i Frederiksbergs have (där ska jag springa nästa gång jag hälsar på!), en smaskig fika och lite shopping och så småningom hem och hämta ryggsäcken och bege mig vidare mot Helsingborg för att tura lite med trivsamma vänner innan kvällens clou - konsert med Mats & Morgan och Magma. Jag var inte alls på humör för M&M, men Magma var helt magiskt sköna och vilken energi! Jag är så glad att jag inte skippade detta!

Sömnig Sigrun

Det jag inte är glad för är att så många karlar (OBS inte män, och definitivt inte de i mitt sällskap igår) ofta beter sig som idioter ute på lokal. Utan någon som helst hänsyn knuffar de sig förbi, trampar en på fötterna, ställer sig bredbent precis framför en, trots att det finns plats runtom, så att en (jag) inte ser scenen, armbågar sig fram vid baren och viftar med plånboken och (lyckligtvis inte så ofta, men det hände igår igen) ställer sig alldeles för nära (min komfortzon sträcker sig helt klart längre än 0,5 cm) och när jag flyttar mig klänger de efter. FYFAN. Om jag upplever det som störande, hur ska det då inte vara för de unga och snygga tjejerna? BLEH.

Som logi hade jag lånat en liten etta på Högaborg och dit begav jag mig direkt efter spelningen. Skönt att ta en snabb dusch och kura ihop i sovsäcken. Vaknade av strålande sol och en vidunderlig utsikt över stan och sundet. Låg och drog mig och lyckades sedan lokalisera lite kaffe, även om det var Gevalia. Say what? I Zoégas hemstad? Hm.

Jordbodalen, Helsingborg

Drack kaffet halvliggandes i soffan och filosoferade. Behöver tänka över saker och ting i mitt liv. Eftersom jag tänker ännu bättre när jag springer drog jag på mig löparkläderna och begav mig ut för att springa en sväng. Jag hade tänkt kanske en halvmil, lite drygt, men det var så fint och jag hade ett sådant fantastiskt flow. Jag blev ju inte trött! Och när jag till slut behövde runda av för att hinna duscha och promenera ner till Knutpunkten för lite frukost innan tåget hem så var jag uppe i 12,5 kilometer. Hade jag inte haft en tid att passa hade jag nog klippt en mil till! Tänk, så inspirerande det kan vara att springa i ny miljö ibland. Inte tänka på löpningen alls utan bara njuta av solen, luften, vattnet och alla vackra träd. FLOW.

Mississippi Blues - Johnny Winter

Tunnel under Södra Stenbocksgatan, Helsingborg

flow

Efter jobbet. Jag gosar lite med Sigrun och drar sedan på mig löparkläderna. Det är kyligt ute men jag springer i kortärmat. Bara springer. benen rör sig av sig själva, jag hittar en fantastisk rytm med andning och kadens. Matar på. Blir inte trött. Inte ens andfådd. Tittar bara på klockan för att försäkraa mig om att jag inte blir för sen hem till Sigruns bad- och kvällsstund. När jag gjort de varv jag föresatt mig, på motionsspåret, springer jag inte bort till bilen utan fortsätter upp och förbi ingången till Rassle* och rundar hela området.

Tänker på Svetlana Aleksijevitj. Aldrig hört talas om, tänkte jag, när jag hörde hennes namn tidigare idag. Men kommer på, medan benen fortsätter jobba, att jag för bara ett par dagar sedan läste, i mings blogg, om Aleksijevitjs Kriget har inget kvinnligt ansikte och att jag då bestämde mig för att läsa den. Vad var oddsen för det, liksom?

Springer förbi en kvinna som promenerar en airdaleterrier och tänker på när jag var liten och min dagmamma på Herrhagen (i Karlstad), uppe vid vattentornet, hade en sådan. Peggy hette den och det var länge min hetaste önskan att få en airdaleterrier. Det blev inte så. Och nu, när jag är vuxen och kan bestämma själv, köper jag ändå ingen...

Solen går ner men ljuset dröjer kvar tills jag kommer tillbaka upp bakom träningscentret. Stretchar ut iliopsoasmusklerna lite och kör hem alldeles lagom så jag får hålla om den lilla varma, ljuvliga undret och snuffa i hennes hår. Finns det någon godare doft än den från bebisar?

Love Is A Losing Game - Amy Winehouse

*Emmabodafestivalsområdet

me, myself and i

Vilken galet lat helg. Själv. Ingen träning (korta promenader räknas inte som träning). Men lite lördagsshopping i Kalmar, där jag fick tag på det jag föresatt mig att anskaffa, och en sväng förbi Lena och Janne, på hemvägen, där det blev en fin pratstund och en smaskig äppelkaka till kaffet. Samtalen med Lena ställer saker och ting på sin spets. Vad är ett liv och vad gör en av det? Varför lever en inte precis som en vill? Vad väntar en på?

Idag: kolhydratgalore och städning. Läsning och tvätt. Ljudbok och altanröjning.

Jag känner mig så lat att jag får dåligt samvete. Jag kunde ju klippt gräset och putsat fönstren och krattat gräsmattan och fixat nya gardiner till köket och tvättat bilen, men... nej. En annan dag.

Den här helgen behövde jag. Nej, jag har inte varit särskilt produktiv, men det behövs inte alltid. Jag har gett mig själv tid att andas och att... tänka. Vad gäller tänkandet har det blivit nästan lite för mycket. En del saker är nog bäst att liksom bara dra en täckelse över. Det blir inte som jag hoppas och önskar och då får jag... förpacka det.

Nu är jag snudd på fullbokad varenda helg fram till jul, eller åtminstone till advent. Något litet andrum finns ännu, men på det hela taget är jag strängt upptagen med idel trevligheter och smärre världsomsneglingar mest hela tiden och det känns bra. Musik blir det också. Sådant här, till exempel:

Kobaia - Magma

fin fredag

Filar på mina fredagsrutiner. Första ensamma helgen sedan 1974 känns det som. Lika mycket som jag älskar att ha la famiglia i huset, lika mycket njuter jag av ensamheten och tystnaden. Mest kanske jag njuter av att kunna glida omkring i min puderrosa myskostym.

En stor del av dagen har gått åt till att fundera på vad jag ska äta för smaskens ikväll, men när jag kom till ICA hittade jag inget, förutom sursöta små clementiner, som jag ville ha. Fredagsmysmiddagen fick bli det och lite grejer jag hittade i kyl och skafferi. Träning måste jag ju förstås ägna mig åt. Det fick bli ett kort löppass på drygt 6 km i ljuvlig eftermiddagssol. Jag tror att höstens fredagar ska få bli löpning i kombination med discofredag, dvs en sväng till gymmet för att enbart träna det riktigt roliga - lite rygg och mycket armar - och så kanske lite bastu på det? Men idag nöjde jag mig med löpningen. Gott så.



Ett långt telefonprat med Linus och lite whatsappande med Matilda (inkl ljuvliga bilder på liten Sigrun som lyckligtvis inte har kikhosta, vilket misstänktes pga kontakt med smittad person, men som måste äta antibiotika ändå - just in case - och får jättejätteont i magen av det...) till tända ljus fullbordade min självkväll.

Och ett soundtrack. Idag är det fyrtiofem år sedan det här mästerverket släpptes. Jag blir fortfarande helt golvad varje gång jag lyssnar.

Och... imorgon ska jag sova till jag vaknar. Mmm...

Atom Heart Mother (full album) - Pink Floyd

mitchum och jag

Dessa onsdagar

En synnerligen ordinär dag. Vackert höstväder, förvisso. Underbart, rentav. Men inget stort har hänt. Däremot många små saker. När jag skulle skrapa vindrutan i morse och varken hade någon skrapa eller ett kassettfodral (those were the days...) hittade jag en djungeloljerollon i handskfacket och det avskruvade locket funkade fint som substitut. Men så var det ganska fluffig frost, också. Måste skaffa en bättre pryl. En trevlig pratstund med en kollega. Effektiv planering av vad jag hoppas ska bli några roliga, och intressanta, lektioner.

Ett foto på ett foto

Besök hos tandhygienisten. Där såg jag Robert Mitchum. Han stajlade sig lite. På en fransk strand. Jag tycker han är lik min far. Eller om det är tvärtom? Och jag hann bläddra i en tidning, några minuter, och hittade ett recept som jag tror jag ska testa en vacker dag. Fast varför den heter "mormors" och vad "sumo" ("umo" rentav?) är vet jag inte.

Funkar säkert med mandel- eller kokosmjölk 
också? Lite kanel... kardemumma... mmm...

Det verkar som förgjort att lämna jobbet i tid de två dagar i veckan då jag slutar tre. Idag hann jag till och med starta bilen, när vår administratör kom rusandes med andan i halsen och telefonen i handen. Chefen ringer från Berlin och vill fråga något. Mottagningen är kass så jag går in igen. Sedan måste jag leta upp en elev och prata med hen en stund, också. Till slut kom jag mig dock iväg till gymmet och körde marklyft och chins och hantelpress och sånna goa grejjer. Urladdning De Luxe.

Jag antecknar varje träning.

Till middag fräste jag ihop kycklingfilé, böngroddar och svamp. Helt åkej. Andra maskinen tvätt surrar i tvättstugan och jag längtar till läggdags. På köksbordet brinner värmeljusen och på radion är det följetong om en flykt från Nordkorea - Käre ledare.

En synnerligen vanlig, och helt åkej, dag.

Melancholy Road - Fuchsia

frozen

Utsikt från min säng, 06:04

Minus nollkommasju när jag tassar förbi termometern där den ligger i köksfönstret. Himlen är lite allvarligare blå. Dags att ta in chilisarna och leta upp vantar för promenaden till jobbet. Kängorna får vänta. Det lär bli varmare under dagen. TISdagen. Jag ska gilla den även idag. Och efter jobbet ska jag springa.

Sov i mitt sovrum i natt, för första gången sedan i mitten av juli. Det kändes bra, även om jag sovit väldigt gott i gästrummet också. I kväll ska jag flytta runt lite möbler och anpassa mer efter egna behov, samtidigt som jag vill att det ska finnas plats för Sigrun med entourage närhelst de vill komma och vara här.

Kikar i min almanacka och ser trevligheter. Flera stycken. Det ska nog gå bra det här.

It's In Our Hands - Björk

la famiglia revisited

Sprang en kringelikrok på festival-
området/neonparken också, igår.

Gå upp mitt i natten för att titta på månen är ungefär som att ge mig ut och springa i ottan. Det händer bara inte. Kanske om någon hade väckt mig och släpat ut mig, med en mugg rykande hett, svart kaffe till hands. Men nu var det ju inte så. Jag kan kolla nästa gång. Det är ju bara 18 år dit. Fast jag har sett många fina bilder på Facebook. Och en del som ser ut som att någon plåtat ett självlysande knappnålshuvud på en oändligt stor sammetsgardin. Typ.

Men jag var ändå uppe före sex och njöt en klar, vacker morgon. Och den där muggen nybryggt java. Efter en stund kom Matilda och Sigrun ner och jag fick finsällskap. De andra (mina två systrar och Mike) for igår förmiddag, men tjejerna stannade tills idag så Sigrun fick träffa barnahälsovården igen.

Syrrorna har alltså varit här ett par dagar och tillsammans med nydanskarna har vi promenerat och varit på The Tea Room (igen!) och grillat ute (ätit inne) och pratat och slappat och gullat med Sigge och i största allmänhet tillbringat en trivsam helg tillsammans.

Ögonstenen!

Väldigt mycket familj på sista tiden, alltså. Och mer blir det. Kommande helg ska jag dock tillbringa ensam och det känns väl rätt åkej. Nästa helg blir det både Köpenhamn och Helsingborg.

När alla försvinner känns dock ensamheten ännu mer påtaglig. En plan börjar försiktigt ta form. Jag har ingen brådska, men en försiktig förändringens vindil kan anas. Mer om detta längre fram. Kanske.

True To You - Weeping Willows

Strax dags att göra som Sixten och inta horisontalläge...

[non-]sleeping beauty

Torsdag. Det går an. Det hade varit så mycket skönare att ligga kvar i sängvärmen och lyssna på regnet där utanför, och jag önskar att jag hade ett jobb där det ibland skulle få gå an att komma in lite senare...

Jag har betat av ännu lite mer av det jag föresatt mig här hemma och i kväll ska jag bara baka matbröd och snitsa ihop en het soppa och sedan kan det få bli helg, ungefär. Helgen blir besök av båda mina syrror och dessutom nydanskarna, med Sigrun i spetsen. Det blir nog inte så mycket sömn för min del eftersom Sigge Siggelito (hennes gangstaalias) inte låter sina föräldrar sova. Alls. Varken på natten eller dagen. Så jag har lovat att om hon bara är fullmatad ska jag hänga extra mycket med henne så de får slagga ordentligt. Det gör jag så gärna, både för att osjälviskt avlasta parenteserna och för att supersjälviskt få rå om lilla kärleksungen!

Bidar min tid och funderar fortfarande mycket på Möjligheter. (Klart bättre än tänka på ensamhet och självhet.) Möjligheter, Sigrun och skålen med utsökta, söta plommon som rara grannen B kom över med igår kväll. Och kaffe, då.

Dina blåa, blåa ögon...

Caught Out In The Rain - Beth Hart

har du läst...

…en bok med snö på omslaget? Fröken Smillas känsla för snö - Peter Høeg
…en bok som handlar om krig? Fall of Giants / Winter of the world - Ken Follett
 …en bok som är skriven av en finsk författare? Kollektivt självmord - Arto Paasilinna
 …en bok som är över 800 sidor? Shantaram - Gregory David Roberts
…en bok med ett spöke som har en stor roll? Lilla spöket Laban - Inger & Lasse Sandberg
…en bok där någon huvudkaraktär äger en affär? Kärlek, vänskap och choklad - Alexander Mccall Smith
…en bok där någon av huvudkaraktärerna är fruktansvärt rik? Pippi Långstrump av Astrid Lindgren.
…en bok som handlar om djur? Life of Pi - Martel Yann
…en bok vars titel innehåller ordet ”En”? Dotter till en dotter - Inger Alfvén
…en bok som utspelar sig på hösten? I vargens tid av G.R.R. Martin.
 …en bok som handlar om bröllop? Stjärnlösa nätter - Arkan Asad
…en bok som handlar om häxor? Avalons dimmor - Marion Zimmer Bradley
…en bok som utspelar sig på en ö? Miss Peregrine's Home For Peculiar Children - Ransom Riggs
...en bok med en karaktär som jag känner igen mig i? Borta med vinden - Margaret Mitchell
…en bok som utspelar sig i rymden? Liftarens Guide till galaxen - Douglas Adams
…en bok som det finns ett mycket gammalt hus i? The Historian - Elizabeth Kostova
…en bok som handlar om en bokhandel? Läsarna i Broken Wheel rekommenderar - Katarina Bivald
…en bok som i titeln innehåller något av de fyra elementen (eld vatten luft jord)? Händelser vid vatten - Kerstin Ekman

Ja, jag fick en liten skickavidareutmaning av Anna. Ibland svarar jag på sådant.

det tar sig

Jag fortsätter med mina dagsbeting. Igår, efter jobb och ett fetingpass på gymmet, kom förvisso Erica förbi på te- och kanelbullefika men när hon dragit vidare körde jag en maskin tvätt och sorterade upp lite i skafferiet. Nu råder årminstone en hyfsad ordning, sådär så att jag hittar vad jag har där. Idag, efter långdag och en löprunda uppåt skogen och bort runt den lilla sjön i Byn, har det blivit mer tvättat och nu är pannan uraskad och pelletsen påfylld. Pannan mullrar gott nere i källarregionerna och borgar för att jag inte behöver frysa.

De senare åren har mina jobbtisdagar av någon skum anledning varit extra obstinata och strävhåriga och har kommit att bli veckans mest fruktade dag. Förra veckan bestämde jag mig för att börja gilla tisdagar. De kan ju i alla fall inte bli värre än de redan är. Och idag tycker jag att det har varit en visserligen lite seg dag men allt som allt har den varit helt åkej. Det här gick ju riktigt bra! Jag tänker gilla nästa tisdag också.

Winter Winds - Mumford & Sons

den stora tomheten

Utsikt från en gästrumssäng

I mer än två månader har mitt hus bubblat över av liv och rörelse. Matilda & Mike har bott här, amerikaner har hälsat på, bebis har fötts och vi har haft besök av Johanna och Stitch och Linus och Ida (nu i helgen). Det har diskuterats och grillats och städats och skrattats och pysslats och gosats och lagats mat och spelats musik.

Femrätters på Villa Lindås i fredags.

Filmer och teveserier har setts och soptunnan har varit överfull och ICAs omsättning har gått upp och det har hängts på altanen och med katter och det har skajpats och fejstajmats och tvättats och det har varit stopp i avloppet och gräsmattan har klippts och det har druckits enorma mängder kaffe.

Lördagsförmiddagspromenad!

Liten snorig Sigrun har burits omkring och älskats och pussats på och sjungits för och vi har promenerat och tränat och sprungit och roadtrippat. Vi har fikat ute och ätit på finkrog (i fredags) och utflyktat. Vi har bakat och hängt tvätt och samtalat och skojat och varit allvarliga.

Sigrun är stammis på The Tea Room, nu.

Butternutpumpa blev god middagssoppa

Och nu. TYSTNAD. I morse for Matilda, Mike och Sigrun till sitt nya liv i Köpenhamn och vid lunchtid drog Linus och Ida tillbaka till Falkenberg. Kvar blev jag. Och Sixten som belåtet breder ut sig över hela soffan. Torsten och Lilla Spöket sover i varsin stol ute i solen, på altanen. Jag börjar plocka i ett hörn och jobbar mig fram genom huset. Nedervåningen först. När jag passerar datorn vid stereon slår jag igång en Spotifylista för att slå hål på tystnaden. Fortsätter plocka. Slänger i en tvätt. Knaprar i mig några rökta mandlar. Polerar ljuslyktor och fyller på ljus. Städar ur kökshyllor och skräpgömmor. Sorterar och organiserar. Slänger en massa jag sparat i åratal, av helt obegripliga skäl och alldeles i onödan. Gör mig ett par mackor. Fiffar och moffar. Inte så mycket för att det behövs (jo, det gör det ju egentligen...) som för att jag inte står ut med att bara sitta och läsa eller sådant. Snart är jag klar med dagens uppgifter. Då kommer jag att vara dödstrött och somna ovaggad. Så får det vara.

Söndagsmorronhäng med Sigrun.

You Got Me Singing - Leonard Cohen

torsdagsmorgontröttheten och livet

Morgonen är ljusgrå och våt och jag är så trött, så trött, så trött. Och då har jag ändå sovit mer än åtta timmar i natt. Jag försöker väcka mig med dusch och kaffe. Vitaminer och andra tillskott. Ja, till och med en macka. Tända ljus på mitt köksbord. P1-morgon. Det går sådär... men bara jag kommer iväg mot jobbet så brukar jag ändå få igång även hjärnan. Jag vet inte hur det är för er, men för mig är nyckeln god planering. Av jobbet, alltså. När jag vet att jag har planerat upp mina närmaste lektioner blir hjärnan glad och ännu mer kreativ.

Matilda och Sigrun fick en härlig överraskning igår. Jag textade att jag var på väg hem från gymmet så när det knackade på köksdörren trodde Matilda nog att det var jag som glömt nycklarna men när hon öppnade var det Mike som stod där! Två dagar tidigare än tänkt! Jag kom hem några minuter efter honom men såg ju en danskregistrerad hyrbil på gatan så jag hann dra mina slutsatser. Det är roligt att ha honom här igen!

Gräsmattan börjar täckas av gula björklöv. "Häcken" in mot grannen skiftar i orange och rött. Kvällar och morgnar är mörkare. Mina växter på altanen börjar se ledsna ut och möblerna ser ut att vilja bli inplockade. Kanske måste jag klippa gräsmattan en sista gång, för året. Höst. Me likes.

Jag tänker på Livet. Det enda. Fick nästan till ett smått filosofiskt samtal igår, över fikabordet på jobbet. Inget är så osäkert som Livet. Det måste helt enkelt levas. Nu. Det går inte an att hålla på och spara och vänta och tänka att "sedan...". Det är här och nu som gäller. En del fattar. Andra inte. Pensionssparande är hyfsat oviktigt. Låt var dag ta hand om sig själv. Jag har förmånen att leva i ett land där en, oavsett, inte lär tillbringa ålderdomen under en bro, eller i en trappuppgång. Så varför sejfa så förbenat? Jag tar ut en del av sparpengarna och gör något galet och roligt! För att jag vill! För att jag kan!

Och i eftermiddag ska jag springa!

Love Love Love - Of Monsters And Men

[Tänk in valfri bild här!]

tankar om havet vid havet och långt därifrån

När jag springer där vid havet föds så många tankar. Känslor bubblar upp till ytan. Saknad. Längtan. Sådant jag i efterhand grunnar på och försöker reda ut. Ska jag verkligen stanna här i Byn så länge till? Tänk om jag fick ett jobb närmare havet (det Riktiga, alltså... det åt väster)? Skulle jag ta språnget? Sälja huset och dra upp rötterna, som ändå hunnit en bit ner på djupet, och plantera om mig? Jag vet inte. Väl hemma igen känns det ganska hypotetiskt, men jag har bott här i ganska exakt nio år nu och det är en väldigt lång tid. I min värld.

Jag tänker på vad jag skulle sakna om jag lämnar den här trakten och om det skulle vara värt det? Jag gillar ju verkligen både min arbetsplats och mitt jobb men... det finns fler skolor och andra arbetskamrater. Skogen? Nja, det finns ju definitivt andra skogar... Vännerna? Givetvis, men... dem jag verkligen umgås med här är lätt räknade. Och vänskapen skulle ju förbli. Jag ser mig själv i ett annat hus, kanske ett lite mindre, med havet så nära att jag kan höra bruset av det. Det är dock enbart en dröm. En fantasi. Lika gärna kunde jag bo i en bokskog och ta bilen ner till havet. Jag vet inte... jag längtar helt enkelt någon annanstans. Och jag gör det rätt ofta.

Eller... så känner jag mig bara ensam. Men jag kanske hellre är ensam någon annanstans...

"Ensam" är ju också ett relativt ord. Jag har en skön familj och jag har fina vänner. Det är ovärderligt. Men jag har också sociala behov. Och jag är så jeffla trött på att oftast vara den som ordnar, fixar, bjuder in om det överhuvudtaget ska hända något. Det finns undantag, det finns det, men... de är få. Troligen skulle det vara precis likadant någon annanstans. Det fattar jag. Men... alltid detta "men"...

Det är sådant havet gör med mig. Väcker en saknad, en längtan och tankar på något annat. Kanske är det bara rastlöshet? Eller... kanske en önskan om ett annat slags liv?

Det är tidig eftermiddag. När en har en bebis i huset blir det ganska tidiga morgnar, även om jag vaknade alldeles av mig själv. När klockan var tolv hade vi ätit frukost, långpromenerat, städat huset och varit på affären och handlat. Nu sovs det middag. Bara jag som är vaken. Jag tror jag ska göra Sixten sällskap...

Dazed and Confused - Led Zeppelin