torsdag 17 september 2015

torsdagsmorgontröttheten och livet

Morgonen är ljusgrå och våt och jag är så trött, så trött, så trött. Och då har jag ändå sovit mer än åtta timmar i natt. Jag försöker väcka mig med dusch och kaffe. Vitaminer och andra tillskott. Ja, till och med en macka. Tända ljus på mitt köksbord. P1-morgon. Det går sådär... men bara jag kommer iväg mot jobbet så brukar jag ändå få igång även hjärnan. Jag vet inte hur det är för er, men för mig är nyckeln god planering. Av jobbet, alltså. När jag vet att jag har planerat upp mina närmaste lektioner blir hjärnan glad och ännu mer kreativ.

Matilda och Sigrun fick en härlig överraskning igår. Jag textade att jag var på väg hem från gymmet så när det knackade på köksdörren trodde Matilda nog att det var jag som glömt nycklarna men när hon öppnade var det Mike som stod där! Två dagar tidigare än tänkt! Jag kom hem några minuter efter honom men såg ju en danskregistrerad hyrbil på gatan så jag hann dra mina slutsatser. Det är roligt att ha honom här igen!

Gräsmattan börjar täckas av gula björklöv. "Häcken" in mot grannen skiftar i orange och rött. Kvällar och morgnar är mörkare. Mina växter på altanen börjar se ledsna ut och möblerna ser ut att vilja bli inplockade. Kanske måste jag klippa gräsmattan en sista gång, för året. Höst. Me likes.

Jag tänker på Livet. Det enda. Fick nästan till ett smått filosofiskt samtal igår, över fikabordet på jobbet. Inget är så osäkert som Livet. Det måste helt enkelt levas. Nu. Det går inte an att hålla på och spara och vänta och tänka att "sedan...". Det är här och nu som gäller. En del fattar. Andra inte. Pensionssparande är hyfsat oviktigt. Låt var dag ta hand om sig själv. Jag har förmånen att leva i ett land där en, oavsett, inte lär tillbringa ålderdomen under en bro, eller i en trappuppgång. Så varför sejfa så förbenat? Jag tar ut en del av sparpengarna och gör något galet och roligt! För att jag vill! För att jag kan!

Och i eftermiddag ska jag springa!


[Tänk in valfri bild här!]