mitchum och jag

Dessa onsdagar

En synnerligen ordinär dag. Vackert höstväder, förvisso. Underbart, rentav. Men inget stort har hänt. Däremot många små saker. När jag skulle skrapa vindrutan i morse och varken hade någon skrapa eller ett kassettfodral (those were the days...) hittade jag en djungeloljerollon i handskfacket och det avskruvade locket funkade fint som substitut. Men så var det ganska fluffig frost, också. Måste skaffa en bättre pryl. En trevlig pratstund med en kollega. Effektiv planering av vad jag hoppas ska bli några roliga, och intressanta, lektioner.

Ett foto på ett foto

Besök hos tandhygienisten. Där såg jag Robert Mitchum. Han stajlade sig lite. På en fransk strand. Jag tycker han är lik min far. Eller om det är tvärtom? Och jag hann bläddra i en tidning, några minuter, och hittade ett recept som jag tror jag ska testa en vacker dag. Fast varför den heter "mormors" och vad "sumo" ("umo" rentav?) är vet jag inte.

Funkar säkert med mandel- eller kokosmjölk 
också? Lite kanel... kardemumma... mmm...

Det verkar som förgjort att lämna jobbet i tid de två dagar i veckan då jag slutar tre. Idag hann jag till och med starta bilen, när vår administratör kom rusandes med andan i halsen och telefonen i handen. Chefen ringer från Berlin och vill fråga något. Mottagningen är kass så jag går in igen. Sedan måste jag leta upp en elev och prata med hen en stund, också. Till slut kom jag mig dock iväg till gymmet och körde marklyft och chins och hantelpress och sånna goa grejjer. Urladdning De Luxe.

Jag antecknar varje träning.

Till middag fräste jag ihop kycklingfilé, böngroddar och svamp. Helt åkej. Andra maskinen tvätt surrar i tvättstugan och jag längtar till läggdags. På köksbordet brinner värmeljusen och på radion är det följetong om en flykt från Nordkorea - Käre ledare.

En synnerligen vanlig, och helt åkej, dag.

Melancholy Road - Fuchsia