Det känns som om hela söndagen tillbringats här i tevefåtöljen. Och kanske har den det? Hur eller hur har bland annat fyra maskiner tvätt körts, en driva saffransbullar bakats (mer lussegrisar än dito katter), en springrunda i skymningen avverkats och de absolut sista två avsnitten av Life On Mars setts. Slutet lämnar mig ingen ro. Och ändå älskar jag det.
Jag landar efter denna underbara serie med att se ännu en av de där verkligt bra naturfilmerna som SVT2 levererar söndagskväll efter söndagskväll. Torsten ser till att bilda sig, han också.
Det var fint att springa i skymningen. Jag valde skogen för att slippa blingiga reflexer och illgulgrön väst och sådant. Skogen luktar gott och temperaturen låg ett par grader över nollan. Trängseln nästan lika med noll. Bara jag och ett par löpare till. resten av befolkningen var nog på julskyltningen. Det känns rätt fantastiskt att det är siste november och det fortfarande är njutbart att springa, att det fortfarande lyser grönt och rött och gult i en del snår och att en och annan svamp kämpar för ännu några dagar.
Igår kväll tankade jag skön energi med skotsk och irländsk musik av bästa märke. Jester's Hope med gitarr, en bouzouki i irländsk tappning (med platt baksida), olika flöjter, en border pipe och givetvis en bodhrán. Jag måste säga att, förutom att baka de godaste sconesen på den här sidan Nordsjön, lyckas The Tea Room engagera väldigt bra musiker för sina temakvällar. Grymt bra var det!
Tre veckor kvar att arbeta innan juluppehållet. Kommande vecka blir ganska tuff, med en hel del extra aktiviteter (och då tänker jag inte på julmiddagen på tisdag kväll). Sedan lättar det något, även om det kommer att vara full fart rakt in i ledighetskaklet. Tur jag också har en och annan trevlighet, och en del återhämtning, inplanerad för helgerna fram till dess.
Strax är det läggdags för mig. Jag vet. Klockan är drygt åtta och jag hade gärna sett Runda bordet: Europa (jag tokgillar Katrine Marçal, fd Kielos!), men jag är trött och det är så himla skönt att krypa ner under täcket i min renbäddade säng, kanske läsa lite - eller möjligen... tänka... jag har en del att fundera på och ett och annat frågetecken jag skulle vilja ha uträtat, men det tror jag kan bli den här veckan - och sedan sakta glida bort medan en liten stjärna lyser med ett milt sken bakom gardinen.
Imorgon kickstartar jag med däckbyte en kvart över sju. Inte jag som ska byta, alltså, utan "min" verkstad.
2 kommentarer:
ja nu är det mycket jobb och mycket extra vid sidan om. ska man överleva, det är frågan. om jag gör det, så väntar därefter semester i sex veckor...
Klart du överlever! Lärare är ett segt släkte. Och... att se fram emot SEX veckors semester... ljuvligt!
Skicka en kommentar