allt gott kommer...

... till den som väntar.

En annan sida av min envishet är... tålamod. Förr eller senare ger det utdelning. Efter frukost kom jag mig faktiskt iväg en vända till Miljöstationen med tidningar, plast och annat skrafs. Direkt till simhallen sedan och avverka det jag bestämt mig för. Hela tiden med ett öga sneglandes ut genom de stora väggarna av glas. Snälla, snälla... mulna inte. 

Och det gjorde det inte. Hela eftermiddagen kunde jag ligga där och slacka i solgasset medan katterna gick ut och in och ibland hängde med mig - fast under solsängen. Emellanåt seglade något litet  moln förbi solen men det fick bli hämta-vatten-pauser eller slajsa-upp-lite-melon-avbrott.

Lunch. 

Sixten under cover.

Till slut kändes det som tillräckligt med sol för idag så jag fixade mig en enkel middag av nypotatis, stekt halloumi och lite rött och grönt från kylen. Givetvis åt jag ute på altanen och sedan har jag suttit därute ända tills nu. Läst, lyssnat på musik inifrån vardagsrummet och på livet i mitt kvarter. Lackat naglarna med guldfärg och, efter en viss tvekan innan jag kom på att vafan jag har ju semester för tusan hakar, ett glas rött.


Det är banne mig gott att leva. Här. Nu. Men det har känts smått absurt att, denna idylliska, vilsamma junitisdag lyssna till radion om IS vidriga tilltag, om bebisar som drunknar i Medelhavet, om krisen i Grekland och så politikernas svammel från Almedalen, detta PR-jippo, läsa om gisslanliv i Amazonas ångande, krypande, krälande djungler och samtidigt höra skottsalvor från den närbelägna skjutbanan. Hjärnan och hjärtat är förunderliga som kan låta en ta in allt detta, parallellt, utan att tillåta total härdsmälta... Att liksom veta att just nu, i denna sekund, utstår människor ett ofattbart lidande samtidigt som jag lyssnar på Sommar i P1 och kör en iskall smoothie på kokosmjölk och hallon, i min lilla behändiga portionsmixer.

"Är du deprimerad? Använd Ragnarök."
Inför den lilla festivalen har jag bestämt mig för att vara åtminstone något förberedd. Började med att dra ner Ragnarök till Spotify och researcha lite. Musiken är... magisk, lite drömsk, vilsam... Blev såklart lite taggad också av att de är nästan från mina hoods. Kalmar är ju i alla fall inte jättelångt bort. Tydligen spelade där för ett par veckor sedan.

Jag har inte läst Sweden Rock Magazine sedan eldkvarn brann, men på Ragnaröks hemsida hittade jag en krönika av Mikael Åkerfeldt där han skriver mycket gott om deras självbetitlade album. Jag har stor respekt för hans åsikter (nu ljög jag lite... han är ju Gud, typ... ;)). Jag ska givetvis följa hans råd, inför Ölandsvistelsen: "Ta 'Ragnarök' med dig som en respartner. Spela albumet när hjärnan behöver stängas av för en dag." Will do!

Vattenpussar - Ragnarök

Sista kvällssolen

jag blir så trött...

Sällsynt gymselfie.
Bad hairday.
Motljus.
Whatever.

Nu är till och med jag ganska spak. Klev upp och var på gymmet strax efter öppningstid. Körde fullt pass, minus två tricepsövningar, i drygt 90 minuter och sedan snabb dusch och så simma 60 minuter (1800 m). Jag simmar inte så fort men är... envis. Som sagt.

Och jag som hade tänkte köra en massa skräp och krafs till Miljöstationen, i eftermiddag.

Nå. Känner jag mig själv kommer jag skjuta upp det tills imorgon. Både Miljöstationen och skrafset finns kvar. Jag har kaffe att dricka, musik att lyssna på och minst två böcker att läsa. Efter att nu ha smarrat i mig lunch och vikt tvätt, slängt i en ny tvätt i maskinen och börja skriva en lista på bra-att-ha-grejer att packa med till Öland tror jag att jag börjar med... musiken. Kompletterat med en kudde och en filt... mmm... zzz....

En grej till bara. Ibland vill folk trycka på mig sina musikfavoriter och jag fattar nada (eller berörs bara inte). Ibland får jag får himla bra musiktips. Och ibland får jag Himla Bra Musiktips. Exemplet nedan är av den sista kategorin. Kanske något av det mest intressanta, lockande, berörande, svenska jag hört, sedan jag upptäckte Abramis Brama för ganska länge sedan. Eller Dungen...

Tack!

Hundred Hours - Truls Mörck
(Spotifyinloggning krävs nog)

jag vill, jag kan, jag ska

Pratade med Linus på förmiddagen. Bland mycket annat samtalade vi om vikten av att vara envis. Min egen envishet kan både vara min främsta styrka och eventuellt också största förbannelse. Mest är den dock av positiv art. Utan den hade jag inte varit den, och där, jag är idag.

När jag vaknade i morse och såg solen lysa bakom persiennerna (som jag lyckades komma ihåg att fälla ner, i nattmörkret) bestämde jag att detta skulle få bli en dag av altanhäng. Före tolv är det dock inte mycket sol på altanen så medan jag och Linus kommunicerade telefonledes passade jag på att frukostera, diska, plocka lite och rigga solsängen på altanen.

Det var då det började gå snett. Jag kan ju, som sagt, inte alltid få som jag vill. Men jag kan försöka! Jefflar, vad jag kan försöka!

Först försökte Sixten ockupera solsängen. Men... jag tog debatten, som det brukar kallas...

Efter solstolsdebaclet firade jag min seger på bästa sätt - horisontellt och njutningsfullt med solgasset hällandes över mig...

Ja, i säkert tjugo minuter låg jag där och liksom bara... triumferade. Jag läste också. Och lyssnade på Sommar i P1 med Anna Mannheimer och Peter vahetterhannuiefternamnhennesman... ajusteja... Apelgren! Lite småroligt program! Jag kände mig helt enkelt en smula välförtjänt och kanske också lite självgod. Ni vet... lite sådär där-jag-är-är-det-alltid-bäst-självgod. Men synden straffar, som bekant, sig själv...

Det där molnet höll vad det lovade, kan jag säga. Jag fick omgruppera mig och dra in solstolen under altantaket, och det snabbt. Kallt om benen blev det också. Men... har jag bestämt mig så har jag...

Till slut vräkte regnet ner och det började stänka på mig, trots att jag befann mig under tak. Då surade jag ihop, helt hastigt, och gick in.

Men bara för att sätta på en kanna kaffe och skeda upp lite tröstande glass. Glass när den är som bäst är i halvsmältande konsistens, gjord på grädde (inte fuskig smörolja) och har en enkel, naturlig smak av äkta vanilj. Just sådan glass åt jag.

Strax därpå sprack det upp igen men...

Lilla Spöket sitter givetvis under solanordningen.

Torsten vill göra allt som Sixten gör. Han är mycket läraktig. 

Dock: 

rond 1 Torsten - Magda 

0 - 1 

... och jag fick till 30 mycket njutbara solminuter...

... innan det mörknade på och jag gick in för att fylla på kaffemuggen.

När jag kom ut sken solen och även ryggen kunde få sig en hastig duvning av heta UV-strålar. Alla bekvämligheter inom armlängds avstånd, också. En är väl proffs, liksom.

Nu har molnen tagit över för återstoden av dagen och jag låter det vara så. Dags att fixa något ätbart och så vira in mig i en filt, dra på raggsockar och sitta ute en stund och läsa vidare, lyssna på någon bra musik och kanske ha en mugg hett te inom räckhåll. Det är ju altanhäng, det också. 

Mind

___________

Matter

Eders,

vinnare. ;)

O - Damien Rice

inte alltid som jag vill...

Mulet

Jag kan inte få det som jag vill ha det. Som idag (tekniskt sett: igår) när den tänkta milen bara blev 6,2 km för att jag trampade snett och fick ont i knät. Vänster knä, den här gången. Fan, också. Tror ändå det var bra att jag avslutade där.

Tur i oturen: att jag ändå inte ska springa igen förrän på fredag, eftersom jag ska prioritera gymmet och simning några dagar. Är ju med i en lite kul sommaraktivitet som träningscentret ordnar här... Ironman över tid, dvs springa 42,2 km, simma 3,9 km och cykla 180 km mellan 9/6 och 31/8. Löpningen är ju klar sedan ett tag och en del av cyklingen (resten tänkte jag ta itu med på Öland) så nu, i början av veckan, tänkte jag diska undan simningen.

Inte fick jag solat i tre timmar, heller. Det var ju mulet, om än kvavt, hela eftermiddagen. Solstolen kommer att rosta ihop och jag kommer att förbli en bleking... DÄM!

Altanhäng, pt II

Men jag fick ändå till ett trivsamt altanhäng, avrundat med lite shisha, frampå nattkröken. Ljuvligt att sitta ute i mörkret och prata om livet och universum och allting, till midnatt. Då är det ändå sommar! Och det är... vänskap!

If I Needed You - Mumford & Sons

fair winds and following seas

Återerövrar en förlorad värld...

Ah. Den här semestern. Så olik förra årets som var kortare och hade ett ganska intensivt program, med fjärde julifirande i stugan och Matilda och Mike och Barb (Mikes mamma) här och roadtrip, till, i och från Frankrike, med Jenny och Kristofer och Kenneth och bröllop och tusen andra saker. En fantastiskt rolig och fin sommar på alla sätt och vis. Men så den här, då. Sakta flyter den fram (i det här perspektivet... den 12 augusti kommer det inte att kännas så) och jag flyter med... gungar sakta... Knappt en enda redig plan, förutom Öland (och vad jag ska göra där är väldigt löst i kanterna, förutom en kväll med Anders F på Carlas Café - och givetvis springa, cykla, läsa och sola) och att M & M kommer hit om några veckor. Den lilla festivalen, också. Löp- och vandringsdagen i Skåne. Det passar mig kanonbra.

Bara detta att få vakna utan väckarklocka. Skitsamma att jag vaknar tidigt. Jag vaknar när jag sovit färdigt, ju. Kan ligga och dra mig en stund. Sitta med kaffet i fåtöljen och läsa hela förmiddagen om jag vill. Lyssna på radion. Fejsboka.

Igår provsprang jag mina nya skor. De kändes som om de vore gjorda för mina fötter och inga andras! Jag sprang på skogsstig (sköna!), på grusväg (underbara!) och på asfalt (BÄST!). Jag sprang först lite planlöst men 6,2 kilometer mätte jag upp med klockan (grus och asfalt) och dem sprang jag på ofattbara 5:33/km.

Snabbaste pjucksen!

Det här med tider är viktigt. Inte hela tiden. Oftast inte, faktiskt. Men tiderna är ju samtidigt ett mått på att det förvisso inte blir lättare men att jag blir starkare, snabbare, mer uthållig. Målet i sommar är att komma under 55 minuter på milen och även om matte verkligen inte är min grej - i mitt huvud är det helt logiskt att om jag springer EN kilometer på 5:50 borde TIO kilometer bli 55 ? ... men vi har pratat om det där, matteläraren Peter och jag, och han fick mig ändå att [nästan] fatta att så inte är fallet... även om samhällsläraren J var helt på min sida i denna diskussion. Humanistisk logik inte samma som matematisk? - har jag nu fattat att jag behöver springa i 5:30-fart för att klämma mig under de där 55 minutrarna. Och nu är det nära! Jag tänker att jag ska fixa det när jag är på Öland (se där... en plan ändå! ;))

Ful trappa. Snygga skor.

Idag får det bli en mil, är tanken. Senare. Jag har just laddat med havregrynsgröt med hallon och kokosmjölk och det måste sjunka undan ordentligt. Sedan, så. Men ingen tidtagning idag. Bara ha bra musik i öronen och njuta. Kanske får jag se något snällt, vilt djur. Typ ekorrar, rådjur och ormar. Älgar, fästingar och vildsvin klarar jag mig utan...

Sedan har jag beställt sol. Det är ju inte som att jag precis har slitit ut min solsäng. Jag vill ha minst tre timmars solande och efter det ska jag plocka fram lite förtäring, typ tapas, och tillbringa kvällen med sköna vännen Annhelen. När jag ändå är i beställningstagen passar jag på att boka lite kvällsvärme och en laber bris som håller mygg och knott borta, så vi kan hänga på altanen. Shisha? Don't mind if I do!

Brothers In Arms - Nina Persson

vykort från drömfabriken

Iris sanguinea växer i min trädgård.

Jag vaknade av sol i ögonen i morse. Hann ner i köket och fixa kaffe innan den gömde sig igen, bakom gråmolnen. Men då var jag ju redan uppe och sängen kändes inte så lockande, längre.

Jag njuter min ledighet. Fortsätter tänka på saker och ting. Sorterar i huvudet. Och hjärtat. Storstädar, typ.

Var på gymmet och körde ett fetingpass. Kände, och känner, mig glad, pigg och stark! Funderar bara på om jag ska vara tvungen att skippa ha min egen musik i öronen... den är helt enkelt för jävla bra. Sådär så att jag hela tiden, omedvetet, tar några danssteg eller nynnar med. Ger antagligen ett hyfsat debilt intryck - om nu någon bryr sig. En bra sak med mitt gym är att väldigt få bryr sig. Om sådana saker, alltså. Däremot råder en trivsam stämning där vi delar med oss av lite tips och så. Jag har väl inte så mycket att ge oldboysen - men det finns ju... younggirls. Haha...

Efter gymmet kunde jag hämta ut mina nya springskor (ära vare Buddha - eller kanske Sportamore/DB Schenker? - för snabb leverans)! Jag passade på att köpa ett par liter jordgubbar också. Den ena fick bli min lunch och den andra ska utgöra kvällens dessert! Middag får bli något med torskfilé, lök, purjo, nypotatis och vad mer som kan hittas i kylen.

Klippt gräset har jag också gjort! Men annars inte många knop idag. Är jag ledig så är jag! Ingen brådska med någonting, alls. Jag tvättar något litet. Läser en artikel. "Pratar" med Linus på messengern. Och med Annhelen. Skrattar gott. Funderar på det här med blåsten. Det har ju blåst precis hur länge som helst nu - och det brukar det nästan aldrig göra här. El Niño goes Emmaboda? Katterna går ut och in. Och ut. Och in. Ad infinitum. Och aldrig är de synkroniserade. Men de är rätt söta ändå.

Torsten

Sixten

Lilla Spöket Vilma

Night Bird Flying - Jimi Hendrix

saker jag funderar på när det är gråväder...

* om jag ska vänta med hårklippning tills efter Öland
* om jag ska springa Kustmaran i höst (givetvis efter tävlingen!)
* om jag ska resa till en storstad på höstlovet...
* ... och isåfall vilken och om ensam eller med någon
* om det ska bli snö i vinter så jag får använda mina nya skidor innan Trysil
* om jag ska läsa en bok
* om jag ska köpa ett par löparskor till (klickade hem de här snabba för ett par dagar sedan)

Asics GT-1000™ 3 

* om jag ska klippa gräset eller om det är för blött
* om jag ska äta frukost nu
* hur jag ska få ihop en liten tur till Värmland innan semestern är över...
* ... eller om jag ska ta det en fin helg i september?
* om jag ska stänga altandörren. Det drar...
* vad för god förtäring jag ska fixa till måndagsträffen med A och L
* om Lilla Spöket nånsin ska sluta vara rädd
* vänskap
* när jag ska klämma mig ner under 55 minuter på milen
* varför jag har ont i knät ibland när jag vilar men aldrig när jag springer?
* ifall jag ska sticka ner till biblioteket
* om jag kanske ska klä på mig
* om det blir några tomater och någon chili när det är så kallt
* om jag ska läsa klart Wolf Hall eller nöja mig med teveserien?
* kärlek
* om jag ska fly till nån grekisk ö
* hur trevligt det var att Lena kom förbi på en spontankaffe, alldeles nyss
* vad jag skulle prata om ifall jag vore sommarpratare...
* ... och vilken musik jag skulle spela
* på lilla bebben som snart kommer och förändrar resten av livet för oss alla i la famiglia
* om jag ska boka mig en massage i Kalmar, en dag
* varför det anses "finare" att springa/träna på mornarna...
* ... och kommer fram till att det nog är något lutheranskt
* ... samt att viss forskning visar att träning på eftermiddagen verkar vara det optimala, för de flesta
* om jag skulle köpa ett riktigt snyggt tyg och sy mig en fin klänning
* vilka böcker som ska få följa med till Öland
* vilken runda jag ska springa i eftermiddag
* om det är mycket lösa kor på Alvaret, där jag tänkt springa
* om jag skulle peta in ett yogapass i veckan, till hösten
* om jag, till dess, skulle köra lite pass här hemma
* och hur jag skulle uppamma disciplinen till det? Haha...
* vad Matilda & Mike har bestämt för namn till lilla flickebarnbarnet
* om jag nånsin ska ta mig i kragen och byta bredbandsleverantör
* om jag kanske skulle plocka ihop lite pappersskräp etc och köra bort till Miljöstationen
* om jag ska skippa fondsparandet och leva loppan för stålarna, i stället

... och ungefär tusen andra saker.

Nu: frukost!

Concerto For a Rainy Day - ELO

officially leaving my comfort zone

Så. Nu har jag gjort det. Bokat en natt på ett vandrarhem, där jag ska vila ut efter att ha sprungit/lunkat/vandrat lite knappt fyra mil i vad jag hoppas och tror är grymt vackra omgivningar. Lite läskigt är det att göra sådana här saker helt på egen hand. Men... what the heck... så får det väl bli. Jag har några veckor på mig att samla mod!

Måne över Haväng - Ulf Lundell

summer solstice is upon us!

Stenhårt altanhäng.

Jag vaknar tidigt, i natten. Ute är det ljust och de regntunga molnen har rosaorange solkanter. Idag är årets längsta dag. Natten årets kortaste. Midsommar.

Jo, det har varit midsommar här också. I lugn och ro. Linus, Jenny och Kristofer har varit här. Vi har umgåtts, grillat, ätit sill och jordgubbar, spelat kubb och på midsommarafton var sköna vännen Annhelen här. Igår hade vi lite mer långväga besök av Kristofers mamma, hennes sambo och svärmor. Jenny gjorde en vidunderlig smörgåstårta, så rejält dimensionerad att vi kunde bespisat hela kvarteret. Fantastiskt god var den, dessutom! Mestadels har det, helt traditionsenligt, regnat men om kvällarna har det varit blå himmel och vi har kunnat sitta ute på altanen, filosofera och elda i grillen. Inlindade i filtar, givetvis...

Nu är de på väg tillbaka mot Falkenberg och Oslo och jag ska först ägna en stund av förmiddagen åt att göra exakt ingenting. Sedan ska jag plocka undan och pyssla, i väldigt maklig takt, och så får det bli en lite längre löptur senare i eftermiddag. En bra runda ska tänkas ut.

Prisoner of the Road - Sivert Høyem

Jomenvisst....

... vi hade faktiskt lite sol, också!

 Lillmysen! 

... det är jag som e normal!

Snart! Snart! Snart!

Så kom den då. Äntligen. Semestern. För hur mycket jag än trivs med, och tycker om, mitt jobb så är det härligt med semester och lediga, planlösa dagar. Och idag var sista arbetsdagen för det här arbetsåret. Jag har åtta lediga veckor, sånär som på en dag, att tillbringa, fördriva och spendera - allt efter behag. Att, efter arbete på förmiddagen, trivsamma samspråk med sköna kollegorna och en gemensam lunch gå ut i solen med lätta steg och glada ögon... jag behöver helt enkelt ingen studentmössa och lövad traktorkärra för att känna... FRIHETEN. Jag behöver inte ens alkohol.

Istället peppade jag och en kollega varandra till att dra till gymmet och det blev nästan två timmars ren och skär njutning med tunga vikter och lättsam konversation med oldboysen. Om jag avslutade arbetsårets träning eller påbörjade semesterns kan vara egalt.

På hemvägen passade jag på att proviantera inför helgens ankomst av älskade barn och tillhörande hjärtevän[ner]. Packade in i kyl och skafferi och vinställ och smarrade i mig lite av måndagens sallad tillsammans med en ytterst potent tzatziki. Letade i bokhyllorna efter ett par böcker att låna ut till en god vän, som önskade sig sommarläsning, och hittade Katarina Wennstams Alfahannen som jag faktiskt trodde att jag hade läst? Och på den vägen är det... även om vägen är lite krokig och har spännande avstickare som chatt med en skön vän vilket ledde till att jag hux flax hade bokat biljett till en av de mer obskyra små sommarfestivalerna eller lite surfande på diverse träningsklädsajter (men jag var ståndaktig och, såvitt jag minns, beställdes inget...). Ett litet billigt tält måste jag dock fixa mig, så jag kan obskyrfestivala in style. Minsann om det inte blev en Malibu med kokosmjölk och is, också. Smakar som Hawaiian Tropic, ungefär, heh.

Och nu... faller regnet. Katterna sover. Skymningen, eller om det bara är våtmörkret, sveper in kvarteret. Jag är faktiskt lite sömnig. Likt en sommarlovsledig skolunge hade jag planerat att vara uppe sent. Men... jag är ju vuxen och får faktiskt lägga mig precis när jag vill. Som till exempel... alldeles strax!

Från himlen sänt - Thåström

island in the sun...

Jag har en fantastiskt rar kollega. Nej... jag har några stycken som går in under det epitetet, men... den här särskilda kollegan, som vi kan kalla Lena... hörde att jag tänkte hyra hus på Öland någon vecka under sommaren. Och erbjöd mig att, i stället, "vakta" hennes stuga, ett par veckor, när hon och maken är på annat håll.

Idag gjorde vi en liten roadtrip för att jag skulle se hur allt funkar, dvs var jag hämtar vatten och slänger sopor och hur det funkar med duschen, och träffa grannarna (som i denna oerhört lilla fiskehamn skulle kunna fylla en hel teveserie som skulle bli minst lika myspysig som Skärgårdsdoktorn) och få en allmän guidning kring traktens små smultronställen.

Och nu. Jag är handlöst förälskad. I en liten, liten fiskehamn. I ett fantastiskt hav med fritt blås ut mot horisonten. I en oändligt hög, illandes blå himmel som välver sig över hav, alvar och strandängar. I ängshöken, gladan och havsörnen. I slingriga vägar som gjorda för löpning och cykling. I rökt fisk och Ottenby lund. I röd jättevallmo som vajar i fälten och oändliga kalkstensmurar. Jag ska inte överdriva och påstå att jag är kär i korna som driver omkring överallt. Men... vi ska nog komma överens.

Amazonträff vid Långe Jan.
Den här och ett drygt trettiotal liknande skönheter...

Jag vill ha semester NU!

Freebird - Lynyrd Skynyrd

ååå, den ljusnande framtid...

Så kom den då äntligen, den efterlängtade studentdagen. Vi har alla jobbat intensivt in i det sista, både elever och lärare och annan personal, och idag fick vi vara finklädda och glada och sjunga för full hals och stipendier delades ut och elever underhöll och rektor och andra höll tal och lunchen var god och trevlig och jag kommer att sakna min lilla mentorsgrupp alldeles väldigt mycket, men ska verkligen försöka hålla citrusträdet vid liv... och så var det sjungom studentens och utspring och marsch till flygande fanor och klingande spel, ner till parken vid sjön där det var bål och mingel och väldigt varmt och soligt och det var tur att mina röda skor var så sköna och när allt till slut tonade ut var det mer än skönt att köra bort till ett nästan tomt gym och fullständigt köra skiten ut mig dymedelst ett rejält styrkepass på nästan två timmar.

SA3: Anna, Frida, Lisa, Ebba, Maria,
Jonatan, Max & Elias

Sedan kände jag mig något alldeles oerhört värd att sitta på altanen, med fötterna högt, och dricka ett glas vin. Två, rentav...

Edvin! Vill ni höra något alldeles grymt,
får ni gå till Vilhelm Mobergsgymnasiets
Facebooksida (jag kan inte ladda upp filmen av
någon dum anledning)! Gört!

 K

Anna &Zacke

På väg ner mot sjön och parken!

Knäböj!

Puss!

  The Needle and the Damage Done - Neil Young

vad är väl en bal... typ...

Lam bild, men så såg jag ut, Typ.

Igår var jag på studentbal. Min första, faktiskt. För jag pluggade ju in gymnasiet[s treåriga ekonomiska program på två år] på Komvux borta i nittiotalet. Inga festligheter för oss komvuxare då. Och när vi exade på lärarutbildningen så var det inte heller några högtidligheter och det kändes faktiskt jävligt b. Mina barn var dock lättade då, eftersom de närde en oro att mamma skulle åka på lastbilsflak och hojta... Heh.

SA3. Mina mentorselever. Kommer sakna er!

Men igår var jag på bal. Risajklade klänningen från förra sommarens sagobröllop som i sig själv faktiskt var en bal. På ett riktigt slott! Studentbalen gick av stapeln på vackra Stufvenäs, alla ungdomar var vackra och stiliga och lite högtidliga och middagen var god och talen roliga. När det var dags för dans och lite mer lössläppthet for vi lärare hemåt och lät studenterna ha sitt roliga för sig själva! Men TACK söta ni, för att vi blev bjudna.

Idag är en annan dag. Har servat kollegor på kanotutflykt med morronkaffe. Rättar, bedömer och betygssätter de sista tentorna i REL01. Strax dags att hämta upp lunch till kanotisterna och transportera ner till slutdestinationen i Fur. Sedan tillbaka till The Mothership en stund för avslutning med Komvux. Här blir det i alla fall en mysig och god fika. det är de väl värda! Efter jobbet: träning, innan jag kan lägga ännu en tisdag till handlingarna.

Jag har båda mina finarmband på mig idag.

Som tåg av längtan - Thåström

det går en vind över bokes ängar

Först jobb och sedan SRF!

Den här tiden på året brukar jag alltid befinna mig på Norje Bokes ängar... Dagar då dygnet flyter samman och jag ofta somnar efter att solen återigen visar sig. Musik, skratt, kantarelltoasts, alkohol, husvagnar, knäckebröd, mer musik, sol, värme, fantastiskt sköna människor, ett och annat stolpskott och annars precis hur mycket kärlek som helst. En del verkar tro att Sweden Rock är Sveriges största musikfestival. I själva verket är det årets största kramkalas.

Springuppladdning med läsning,
 kokoskaffe och hallonlakritsskallar!

Jag har varit lite ledsen under veckan. För jag var inte där. Jag har jobbat hårt och mycket och sprungit långt och fort och styrketränat tungt för att rensa skallen om eftermiddagarna. Jag har sovit ganska bra. Ändå har jag inte varit riktigt glad. Igår förstod jag varför. Efter att ha slutat jobbet vid lunchtid drog jag ner till festivalen. Det tar bara en liten timme och så är man framme. I samma ögonblick jag gick ur bilen lättade hjärtat... och sedan fick jag några timmar av det som är det bästa med SRF: fina, härliga, galna, innerliga människor (och en bloggläsare, därtill... Hej, Marie! ;)). Ljuvligt.

Fast... det gjorde fysiskt ont när jag gick mot bilen, igår, och Opeth spelade The Drapery Falls och fan också om jag inte blev lite gråtfärdig ändå. Det är världens absolut bästa låt med världens absolut bästa pojkband.

Nästa år går jag all in, igen.

Får vara nöjd med det, idag.

Jag har sprungit idag också. En snabb mil. Sedan fick jag tokbryt på en nyservad gräsklippare som inte ville starta. Jag blev helt enkelt tvungen att sola ett par, tre timmar istället. Sedan städade jag lite och lagade middag. Planer för kvällen: inga. Men jag är inte låg längre. Det är en fin och härlig helg och veckan som kommer kräver min fulla uppmärksamhet...

The Drapery Falls - Opeth

Ptja... vad gör en när gräsklipparen
inte vill samarbeta...