lördag 27 augusti 2016

i min egen takt

Kirkjufellsfoss
Jag var uppe redan vid sju. Över morronkaffet bestämde jag mig för att den här dagen skulle vara en vilodag. Ja, från träningen, alltså. I skafferiet hittade jag en stor påse frystorkade sojabiffar, från Astrid och Aporna. Jag har inte smakat dem förut så jag fick för mig att preparera dem. Det visade sig bli ganska många biffar så jag tog fram lunchlådorna och en förpackning pasta, plus lite diverse pastasorter som liksom... blivit över. Jag hade en ganska stor broccoli som jag förvällde. Sedan hackade jag upp den, och en stor, röd paprika och blandade ner i den färdiga pastan. Åtta stabila lunchlådor preppade före nio! Medan allt svalnade gick jag ut och vattnade mina växter och plockade in ett gäng tomater. Linus ringde och medan vi pratade (ära vare Buddha, typ, för headset!) kom jag på att jag hade fler tomma lunchlådor och plats i frysen. Det var längesedan jag åt Guittas libanesiska linsröra så jag hackade upp ett par stora gula lökar och lät dem mjukna i lite olivolja, medan jag forsatte prata med Linus och sköljde av en laddning röda linser som jag sedan hivade ner i löken. Lite salt och någon liter vatten och så puttra fint en stund. Löjligt enkelt och det smakar lent och fylligt. Men till denna linsröra måste en äta zatarbröd så efter att vi avslutat samtalet satte jag en liten deg som sedan blev till smaskiga, doftande bröd. För att få in allt, till slut, i min lilla frys blev jag tvungen att ta tag i lite ickeveganska grejer som bara fått bli liggande där. Det mesta åkte i soporna (det var nog för gammalt, i vilket fall), men tre katter blev glada över att få lyxluncha på jätteräkor!

Inomhusväxterna har länge behövt omvårdnad så när matlagningen var klar tog jag tag i det, vek ihop ren tvätt och fick undan, tvättade några maskiner och bäddade rent i sängen (det blir ljuvligt att landa i senare ikväll), städade toaletten, dammtorkade, dammsög och våttorkade golven och trappen ner. Lite kaffe och ett par bröd till lunch, tillsammans med ett, eller möjligen två, kapitel i den sista) eller åtminstone senaste) boken av Arnaldur Indriðason och sedan kändes det som att jag ville ta itu med vardagsrummet. Plocka ihop lite bland böckerna, ta ett extra tag med soffan (måste göra det emellanåt för att de två grå hårar ner med någon slags angoraliknande ludd) och rätt vad det var hade jag - fortfarande i lugn och ro - mer eller mindre höststädat nedervåningen. Utan att riktigt tänka på det. Hängt tvätt på tork. Sorterat upp i en surdegspappershög. Tänkt. Bland annat på ett äventyr jag vill göra nästa sommar. Bestämt en hösthelg med en gammal, god vän. Suttit en kort stund på altanen i den alldeles perfekta, ljumma vinden. Fyllt bagaget på bilen med papper etc som ska till återvinningen, innan jobbet på måmdag morgon. Tackat ja till en fest.

Och hela tiden... detta lugn. Ingen stress. Inga upplevda måsten. Bara en stilla lunk. Stilla men gruvligt effektiv, uppenbarligen, när jag tillåter mig att göra saker i min egen takt.

Efter att ha tappat min telefon i golvet otaliga gånger genom åren sprack plötsligt glaset i den idag, när den ännu en gång slank ur min hand, medan jag pratade med Linus, och studsade mot altangolvet. Bra. Då fick jag äntligen tummen ur och beställa en ny och snart slipper jag bli frustrerad över allt kortare batteritid, en skärm som plötsligt slocknar, att den hela tiden hänger sig och sådant. Eftersom den dock fortfarande fungerar att använda (om än med risk för blodvite om jag swajpar alltför vårdlöst) behöver jag inte ens stirra upp mig för det. Heller.

Kvällen fick bli bakpotatis med en god röra och ett glas rött till det. Sista avsnittet av Saknad, aldrig glömd, på SVT Play. Jag gillar Nicola Walker något alldeles väldigt mycket. Trovärdig, skarp och... varm.

Imorgon? Vem vet? Men det är ju söndag och jag har ju tänkt ut en fin rutin för alla hemmasöndagar så en lång promenad blir det ju. Lite trivsamt pyssel, kanske. Och någon film frampå kvällskanten.

Apropå film... en gammal älskling... egentligen två... eller... vänta nu... tre..?


2 kommentarer:

ANNA sa...

Visst är det gott att få in ett sånt där flow å jobba på i köket, fixa matlådor, dona och pjaa.. i brist på annat ord, vara huslig *smiles*

Nu finns det ju så himla mycket bra mat i säsong (å för billig peng) att det är gott att fylla på med matlådor etc. Jag har åter igen hamnat i en svacka vad det gäller att äta vettigt, sörplar kaffe medan jag jobbar vid datorn å får inte i mej lunch när jag arbetar hemifrån. Jag tror jag ska göra ett par laddningar soppa i portionsförpackning å ha till sånt. Linser, kanske en purjovariant, svampsoppa, kanske tomat... Jag tänkte kanske börja "låna ut" mej själv lite igen med, vicka å kanske hitta något timjobb, det blir lite för ensamt att jobba själv alltid hela tiden å då kan det ju vara bra att ha lite schyssta rutiner å matvanor med.

Å så är det en massa från trädgårdar (andras, jag får eftersom jag inte har någon egen) att ta hand om nu, sista vinbären, örter, äpplen å plommon.

Många kör snålmånad nu i början av hösten, jag kör på prepp istället *smiles* och fyller upp förråden med alla de rikedomar som är i säsong.


Saknad, aldrig glöm, Brilliant! å japp mkt bra skådis. Jag ser den danska serien Follow the Money nu, den är också helt ok.



Å så länkar du bästaste låten *smiles* med skönaste rösten. Är jag knäpp som säger att den ska spelas på min begravningsfest :) för så bara är det.

magda sa...

Ja, jag hade ju mest bara roligt - och så hann jag med så mycket ändå, liksom!
Jag såg de första två avsnitten av Follow The Money, och gillade! Har bara glömt bort den... jag hoppas kunna se ikapp på SVTPlay! Men nu är ju mitt senaste projekt att se om h e l a Gilmore Girlsserien! ;)

Inte är du knäpp! Den är ju perfekt!!! Ungefär som när en av våra elever, med en helt fantastisk pipa, sjöng "Just idag är jag stark", på studenten. jag som alltid tänkt mig den som en helt annan sorts låt, för ett annat sammanhang!