Den fick bli vår stämningsfulla och smått pampiga avslutningssång på julkonserten idag. Visst lät det lite halvsurt någon gång, och visst sjönk vi lite, men i stora delar lät det förbankat bra och dessutom var det både mysigt och roligt och publiken såg genuint glad ut. Så då såg jag också glad ut och om man bortser från ett och annat gudsord så avlöpte allt väl. Å andra sidan överlever jag nog lite gudsord också. Om inte annat så har jag många och långa års övning i att se from ut. Jag har faktiskt tagit överkursen. Så jag reder det också.
Men att sjunga upp genom att sjunga hela konserten rakt igenom och sedan sjunga hela konserten igen - i skarpt läge - tyckte inte min hals och mina stämband om. Nu dricker jag varmt te och ska hålla tyst hela kvällen. Ingen större bedrift; Twisted Sisters of Mercy är ändå inte på prathumör. Att ständigt engagera sig i målningen har tagit på deras krafter och de är nu helt utslagna.
Tidig läggning ikväll. En och en halv vecka kvar på terminen. GO, GO, GO!
2 kommentarer:
Hahaha!!! "Tokgilla" det där med överkursen i att se from ut!!! :D
Men eller HUR! :D
Skicka en kommentar