När Khaled väckte mig i morse, med sin sammetsröst, skrek jag. Fast tyst, då. En MILJARD ursäkter försökte tränga sig fram och få mig att stanna kvar i sängen. Det var SÅ nära att de lyckats. Men så kom jag på att jag berättat för väninnan Malin, igår, att jag skulle upp och simma och då liksom... måste man! (Det är för övrigt också ett trick som Martina Haag - min hemliga träningsbuddy, ni vet - tipsar om... att berätta att en ska träna för då blir det ju jävligt pinsamt om en inte...) Och efter en lång simtur (jag simmar sakta, ganska länge och hyfsat långt), en het dusch och en stor mugg medhavt kaffe kunde jag banne mig gått på vatten! SÅ glad och stark och mallig kände jag mig!
Energin från morgonens övningar har suttit i nästan hela dagen. Jag har känt mig avslappnad utan att vara trött. Gått rundor i korridorerna för att träffa lite folk, förberett morgondagen. Pratat med mentorselever och påbörjat arbete med Of Mice And Men. Vi kollade upp lite bakgrund först, 1930-talets depression och stora förflyttningar av människor som desperat försökte finna en utkomst och reste västerut, drivna av drömmar om ett bättre liv, och arbetsgivare som dumpade lönerna så att de flesta aldrig kunde förverkliga dessa sina drömmar. Sedan lyxade vi till det med att lyssna på Gary Sinise när han läser inledningen av romanen och det värmer ett läsar- och lärarhjärta att höra hur några skrattar lite tyst åt Lennies undanflykter angående statusen på vissa möss...
Jag la ner lite omsorg på min middag ikväll. Ugnsrostade rotsaker och grönsaker med olivolja och två sorters timjan jag var ute och plockade på altanen och så åt jag dem med lite flingsalt. Gott och ruskigt mättande. Hur ska jag orka göra några solhälsningar ikväll? För att inte tala om att smaska i mig den lilla chiafröpuddingen, som väntar i kylen, tillsammans med hallon och blåbär?
Resten av kvällen ska jag läsa och drömma om... Istanbul. Jag borde redan ha bokat men avvaktar några dagar till, tills lönen kommer. Jag tror det blir än fin resa, på flera plan. Så mycket att se och göra! Hur ska jag hinna ens en bråkdel?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar