Ständigt dessa beslut. Jag får ångest av det. Hur farao ska jag kunna veta vilken deal som blir bäst? Varför måste jag hålla på och bestämma sådant hela tiden? BLEH. Sist "glömde" jag fylla i och skicka in men det blev ju en ganska dyr historia. Får väl försöka ta mig samman. Snart. Kanske. Jag har en månad på mig...Desto större beslutsamhet visade jag för en stund sedan då jag avrättade en stor och synnerligen välnärd Tegenaria domestica på badrumsgolvet. Intressant med min spindelfobi. Den har avtagit med åren och jag kan mycket väl helt bortse från små exemplar av spindelfamiljen - så länge de inte sitter i t ex sovrumstaket. Utomhus är jag numera helt cool med dem. Men när det dyker upp ett nästan handflatestort exemplar på mitt badrumsgolv stannar fanimej hjärtat. Jag hoppar inte upp på toalocket och skriker, men hjärtat står helt still medan jag helt "kyligt" dödar inkräktaren och spolar ner den i toan. Två spolningar. Sedan drar det igång på full speta och jag får som en våg av hetta som sköljer igenom hela kroppen och jag blir alldeles matt. Händerna blir skakiga och jag mår lite illa. Och nu är jag dömd att scanna av badrummet (det går på nanosekunder men jag gör det) varenda gång jag går in i där. För lång tid framöver. Och så måste jag googla upp monstret och ta reda på vilken slags härkelse det handlar om. Hyfsat tvångsmässigt.
Nu är det verkligen väldigt sällan jag ser spindlar i mitt hus. Knappt en gång om året, ens. Och det gäller även källaren. Klämkäcka förståsigpåare säger att det är bra med spindlar i huset. Det är ett tecken på att huset är friskt, hävdar de. De får påstå tills de blir blå i nyllet, om de vill. De har ändå fel. Spindlar bor där det finns gott om insekter och det har inget alls att göra med fukt och/eller mögel. I mitt kärnfriska hus är det ont om insekter.
För övrigt är det måndagsmorgon och alla i huset är vakna och pratar och kaffar och spekulerar och det känns himla ovant att inte jobbpreppa under tystnad. Eller med bara P1 som låter i bakgrunden. Och i morgon kommer Johanna och lille Stitch, också. Det blir intressant att se hur katterna reagerar på en pigg jycke i huset!
2 kommentarer:
Bra jobbat!
Jag kallar mig knappt spindelrädd, men ändå kan jag inte riktigt med att ens ta livet av dem. Jag går i stället en omväg och hoppas att de snart går och gömmer sig igen.
HUH! Jag vill inte ha dem i huset och måste försäkra mig om det. Därav dödandet.
Skicka en kommentar