fest på logen i skogen

Kör upp till Dädesjö på fredagseftermiddagen. Känner mig lite roadtrippig trots den korta sträckan. Stannar och tar upp två tyska liftare som ska till en glashytta. Kör dem hela vägen dit (nåja det var bara en omväg på 2-3 km) och får ett roligt samtal om musik och om medeltidsveckan (Visby) med dem. Stannar till i Kosta och köper mig en kaffe. Kör vidare och håller på att missa festivalplatsen men som tur är finns det lite diskret skyltning...

... anländer exakt samtidigt som mina campingkumpaner, som kommer från andra hållet. Återseenden och kramar och urpackning och få upp tältet och dricka kall ale och känna festivalmoduset infinna sig. Så sköna samtal om precis inget - och allt! - i solen. Gamla, kära vänner och några nya, trivsamma bekantskaper. Vin och skön musik och nötter (sådana man äter) och lite skratt och fullmåne och, så småningom, fly den råa nattkylan ner i värmande sovsäck, komma på att tandborstningen glömts bort men inse att det får bli nästa dags projekt och så somna med alla campingplatsens ljud runtomkring... skratt och diskussioner och musik och så småningom snarkningar här och där...

... och vakna till, somna om och så småningom ändå kliva upp och leta upp en toalett och så (efter toabesöket, alltså) plocka fram lillaste gasolköket och koka kaffevatten och brygga medan jag måste hålla tratten över termosen för att de inte var kompatibla och solen värmer så skönt och när sedan kaffet är klart är det som en gåva och vi delar på det och äter knäckebröd med klämost och melon och bananer och det går verkligen, verkligen ingen nöd på oss...

... och så flyter förmiddagen sakta fram under småprat och så småningom dricka lite kyld cider... en kungsörn glider plötsligt förbi högt över skogen och när vi får lust tar vi oss en promenad bort till den lilla tolvhundratalskyrkan och beundrar de fantastiska takmålningarna, de målade inramningarna av fönstren och en och annan apostel (?) som genom århundradena kikar ner på oss där vi står...

... och sedan går vi tillbaka till baslägret och tar lite vin och tittar på en trollslända och kanske äter vi något och när musiken drar igång igen blir det ljuvliga sjuttitalstoner och vi sitter där på golvet framför scenen och det är liksom... kärlek, alltihop. Mer musik och återsamlingar vid campet och tillbaka igen och mer skön musik och värme och nattkyla och jag är glad ända ner i tåspetsarna att det blev en festival ändå, den här sommaren... och att det blev just den här.

Bäst var Fuchsia (Tony Durant med delar av Me and My Kites), Vidunder (vidunderligt bra!) och en del av det Amon Düül II levererade. IMO.

Uppbrott idag på förmiddagen och hejdåkramar och vi ses snart igen och så hem och duscha länge och väl och så sticka ut till Ällebäck och The Tea Room och avrunda musikhelgen med lite tillbakalutad countryblues (typ) med två killar från Texas (Keegan McInroe och Cody Admire) innan vi kör hem och grillar middag och påbörjar andra säsongen av Bron...

Nu är jag sömnig.

Me And My Kites - Fuchsia