tgif

Gårdagens dryga mil var dryg på
mer än ett sätt. Det var KRIG.
Från början till slut.
Men. Jag gjorde det.

Vaknar av att jag fryser lite, strax innan klockan ringer. Jag sover för öppet fönster och natten har varit lite rå, tror jag. Kvarteret ligger insvept i dimma och när jag tassar ner i köket (på med kaffet innan jag kliver in i duschen) är det lite kallt där. Bra. Fint. Jag tycker om det. Jag tycker om hösten och kanske är den snart här?

På kvällspromenaden häromkvällen pratade vi om fredagar, Matilda och jag. Hur fredagar är alldeles vanliga dagar, en i mängden bara, när en inte jobbar. Jag har haft fredag hela veckan mest hela semestern och hon har ju inte jobbat på några veckor,

Idag är det alltså en sådan dag. En favoritdag. Det är inte som att jag gör så särskilt mycket om fredagarna. Det handlar mest om en känsla. En känsla av lättnad och andrum. Som jag förstärker med lite mer omsorg om kläder osv. Precis som de två senaste läsåren har jag lyckan att sluta före lunch. Så jag har träningsväskan packad och sticker till gymmet för ett nästan-två-timmarspass direkt efter jobbet. Sedan väntar en sväng till Kalmar för uträttande av diverse ärenden. Kvällen blir en god middag och ytterligare ett par avsnitt av Mr. Robot. Lugnt och fint. Så är det ju när en delar hus med ett par blivande småbarnsföräldrar. Å andra sidan är de flesta av mina fredagar inte särskilt mycket rockigare annars, heller. Ibland är jag synnerligen nöjd med det. Att ligga i fåtöljen som en av mina bekväma katter och vänta på läggdags. Andra fredagar skulle jag vilja ha det annorlunda.

Uppstart av sista kursen idag. Sedan har jag mött alla mina elever för terminen. I stort sett. Religionen har varit särskilt rolig. Gjorde som jag brukar och slängde det mesta av förra årets planeringar och idéer och körde en ny ingång. Konst, film och musik med religiösa över- eller undertoner. Fungerade över förväntan, till och med.

Take Me To Church - Hozier