Mitt i natten. Jag vaknar till av något. Kanske av ett ljud på min annars så tysta gata. Eller det skarpa, kalla månljuset genom mina tunna gardiner. Hjärtat slår några extra slag innan det lugnas av min egen andhämtning, det svaga susandet i elementen och värmen under duntäcket.
I samma stund... det Förflutna igen. En hastig glimt, bara. Jag tar in det, stoppar det i mitt hjärtas hemliga kammare och glider tillbaka in i varm, omslutande sömn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar