måndag 21 november 2011

tjohej

Karin Boye fattade grejen!

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.

2 kommentarer:

pärlbesatt sa...

Jävlar i havet vad hon kunde få till både form och innehåll på en gång. På tal om poesi, har du läst Enzensberger? Det har inte jag, mer än i en artikel vi hade i läxa, men den gjorde mig sugen på att låna honom.

magda sa...

Nej, det är ett helt nytt namn för mig! Ska kollas upp! :)