Jag har aldrig gillat sådana där hemmabiosoffor och/eller fåtöljer som man kan fälla upp och ner och fram och tillbaka. Nu vet jag varför. Jag har aldrig suttit i en. Eller legat. Nu gör jag det. Sitter. Och ligger. Simultant. Med fötterna svävande i luften framför mig. Om jag trycker mig mot ryggstödet blir mitt läge alltmer horisontellt. Jävligt civiliserat, if you ask me.
Jag tror det kallas en recliner. Just en sådan som för övrigt spelar en inte oviktig roll i en bok av Klas Östergren (- kan det vara Den sista cigaretten? Eller Gangsters? Hmm...)
3 kommentarer:
Jag gillar inte reclinermöbler. Å ena sidan så är de designade för att passa hemma hos mig. Å andra sidan så vågar jag inte upptäcka att de är sköna. Å fler sidor finner jag inte i min livets bok.
Åååååh! Sicket Freudianskt fel det blev!!
Det ska ju stå "Å ena sidan så är de INTE designade för att passa hemma hos mig."
Hahahaha!
De är så... fula.. men ändå vill man ha dem! Perfekta biostolar.. Man skulle ha ett "bio-rum" gömt i lägenheten.. :D
Skicka en kommentar