Längtan är särskilt svår nu. Saknaden. Vi har så roligt ihop. Och då menar jag inte egentligen stubbfest, Abramisspelning och sådant så mycket som när vi diskar och lagar mat, går en promenad, lyssnar på musik, pratar och skrattar åt samma saker, ligger ihopkrupna i reclinersoffan och tittar på film eller bara sitter ansikte mot ansikte över köksbordet, dricker vårt morgonkaffe och äter en macka och pratarpratarpratar. Eller ligger i sängen och är helt nära.
Njuter av allt det stora som finns i det lilla. Det är de sakerna jag menar.
(Abramis gjorde en skön spelning.)
Let's GO!
Men nu är det alltså måndag morgon. Ny arbetsvecka. Nya insatser. Och snart är det helg igen!
Let's GO!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar