fredag 20 januari 2012

kvällens dikt

Vafan Är Det Frågan Om?

Jag ser att flera segnar medans deras tvekan bleknar
Ser att eran era veknar medans stenar seglar genom speglar
Vi e dom enda som deras egos redan desarmerat
Henry är en pest; ett virus; en lepra

Jag ser att flera sneglar medans grenar delas mera
Ser att flera felar med att leta reda på konkreta
Sätta segrar över leda, överleva att bli stenad
Henry är en dårskap; en tanke som skenat

Skadad av att bara vara jag, att manad av allt jag försakad
Raka gatan till då galna barna agas, spara tillbaka klaga
Försök försvaga Satan men jag kan mata'n
Henry är en ödslig väg som inte finns på kartan

Ratad, hatad, skapad så att lata as kan vara glada
Ana bara vad jag har att klara när jag går av banan
Hala fanan, tar av daga alla, ändå jagad
Henry är en dikt; en myt; en saga


Odågan som plågar dom med hård jargong - Henry!
Ska jag döda dig, din jävel, eller vafan är det frågan om?
En klåda som försvåras om ni vrålar om Henry!
Ska jag döda dig, din jävel, eller vafan är det frågan om? (x2)

Ska jag döda dig, din jävel, eller vafan är det frågan om?
Vafan är det frågan om...?

Henry är en börda, resten grottmän, är bara svartsynt bara för att han förstått det
Läser deras skrifter, ska förstöra dom med klotter
Härskar över mänskligheten för att köra den i botten
Vad kan man göra med dessa råttor?

Ni är lotter i livets egen lilla tombola, dom och jag
Är som när väte möter syre; ett bombkalas
Det var lite av en smäll, fast ni tror jag är säll
Du får nog veta att jag har trehundra stycken kopior av mig själv

Mobiliserat för att ta över världen och sedan sabba rubbet
Av en budget på sextio kronor räcker ena halvan
Till att få ihop en trupp på trettio kronor lätt kan leda alla
Med sex miljoner sätt att spela Allan

Om nu bara rätt personers vett raseras, annars
Får jag lov att ta till vapen, göra slag i saken, dra i spaken
Tärningen är kastad, för sent att ta tillbaks den, jag är vaken
Men inom kort sover vi alla sött, du är ett minne blott


Alla andra famlar bland allt gammalt, samlar damm och kallas mallar
Pallar alla falla i karmans varma kalla arma glans i pannan
Många mannar vandrar utan att stanna
Henry är den lögn som imorgon är den sanna

Själva fan att alla så kallade grannar tampas med varandra
Ingen chans att samsas, pansarskallar famlar utan lampa
Allas mamma kallas slampa, pajas sakta, andas aska
Henry är förtappad; en krossad glasflaska

En liten sliten skit med tio liter ilsket psyke ryter
"Ni är inte mindre skitiga ni, jag ser förbi er!"
Och fobier byts mot ironier, men livet sliter i er
Henry är en film, med manus av von Trier

Ingen sol i sinne, bara vinter finns där inne
Finner min där ingen minnes när jag inkräktas av insekt
Det försvinner in en imse vimse spindel i mitt inre
Henry är en sorg, inget mer; inget mindre


Ska jag döda dig, din jävel, eller vafan är det frågan om? Va?
Vafan är det frågan om?

(Kung Henry Bowers)

Inga kommentarer: