kvällens dikt

Ur ETYDER

Natt och stiltje. Tystnad:
Inte en hund som skäller.
det frostludna gräset
sprakar för foten.

Vita stirrar husen
med svartnade gluggar,
månskensdött blänkande,
rullgardinsdöda,

nästan som hörde man ut
de sovandes andning,
någon som vänder sig...
- Men månen vandrar,

en fé som sänkt dem i sömn
för att osedd gå till badet,
så svartsjuk om sin vithet
som döden om sitt mörker.

Att sova en natt hos dig,
en enda natt! Om inte -
förvandla din slav
till sten för hans djärvhet,

till skvallrande burk,
till anlupen flaska,
till brytande våg,
till vad du vill, peri.

(Gunnar Ekelöf)