Hur eller hur... tänk att en ska kunna bo här i Byn i nästan åtta år innan en oerhört vänlig och rar själ berättar för mig om den rara farbrorn som har cykelverkstad bara några stenkast från mitt? Och att denna oerhört vänliga och rara själ dessutom gav mig telefonnumret till sagda farbror? Jag var lite osäker på vilket hus det var men när jag svängde in på gatan, med alldeles för platt framdäck - men ni känner mig vid det här laget och vet att jag hellre cyklar med punka än leder hojen -, så såg jag genast vart jag skulle. En dörr stod på glänt och jag hoppade av min cykel och hojtade ett "Hallå!" och ut kommer en jättesöt liten äldre gentleman med vita mustascher. Han tog hand om min älskling (jag har haft min cykel i sjutton år och hoppas på många fler), ledde in den och ställde upp den i en ställning som nog ger schysst arbetshöjd. Medan han plitade mitt namn och telefonnummer på ett litet block, inne i ett litet knôkat men ändå ordentligt, kontor passade jag på att ta ett foto av en del av verkstaden som fick mig att tänka på Pettson...
MASSOR av grejer i minutiös ordning! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar