söndagsångest? icke.

När en vaknar med lite lättare hjärta, med ett uns mer ork och med gladare ögon. De fredagarna. Så gott som alla, för min del. Vädret må vara intetsägande. Det har inte så mycket med fredagskänslan att göra. Fredagskänslan är vetskapen om två och ett halvt dygn som är enbart ens egna. Som inte ägs av arbetsgivaren eller ens behöver låta sig påverkas av måndagen. Söndagsångest är inget en ska tillåta sig att leva med. Har en sådan bör en se om sin situation och det tvärt. Jag menar inte att en ska behöva byta jobb men kanske inställning till det? Kanske skapa någon slags oas under måndagen, och resten av arbetsveckan, att se fram emot? Och då menar jag inte fredagen...

Lång intressant chatt igår kväll med en klok och härlig vän. Om vänskap. Om förväntningar och on hur en ibland kan missta sig så grovt på andra människor - och tyvärr åt fel håll. Men hur en kan se dessa som "sända att övas på". Utmärkta objekt att öva sin förmåga att arbeta med sig själv i stället för att sparka sig trött på andra som en ändå inte kan förändra. Att öva sig själv i att inte vika ner sig och försöka vara till lags, till exempel. Att öva sig i ödmjukhet, diplomati och i insikten att en fortfarande och precis hela livet kan missbedöma människor (ge mig en person som säger sig vara "en god människokännare" och jag osäkrar bössan) och att det inte innebär att en är en kass individ. Och så vidare. Upplivande samtal, på min ära!

Efter att ha grunnat lite på det tror jag mitt nästa bokköp får bli Sara Lövestams Grejen med verb. Jag har haft lite koll på henne ett tag nu och vetat om boken men sista knuffen i ryggen blev inslaget med henne i radion nyss.

Och kvällens projekt ska få bli att vårda mitt hjärta...

Dirty Paws - Of Monsters and Men