På jobbet: uppstyrt, planerat och strukturerat. Tillräcklig slackingmån för att kunna vara spontan, improvisera, skoja och skratta. Självtillit. Förtroende för andras kompetenser. Goda möten och samtal. Bra koll och tydliga mål. Klara idéer och verktygen för att genomföra dem.
I #thevuxenlife: inte fullt lika stringent. Lite väl slak lina. Känslomässigt. Saknar ibland välbehövlig återkoppling. Vågar inte riktigt lita till. En liten obehagskänsla. Som närsomhelst kan vända till tvärsäkerhet och glädjeskutt. Det är liksom inte dåligt. Men det är fan inte riktigt bra, heller. Och det där jävla utanförskapet...
Berg-och-dal-vana. Det har jag. Som tur är.
Så. Ungefär.
2 kommentarer:
Låter lite som vårkänslor.. Lite upp och ner, fast bra, mot ljuset, ju!
Ja, du kan vara något på spåren, Terttu!
Skicka en kommentar