höstpromenad

Idag tog jag den första riktiga Höstpromenaden. Givetvis tillsammans med Johanna! Vägen var målet, men vi passade också på att se över min cachegömma, som jag fått rapporter om att den skulle vara blöt. Det var den, men nu är den utbytt.

Vinden slet och rev i håret och löven for omkring. Skogen uppe vid Krysseboda doftade svamp och vågorna gick meterhöga på ER-sjön. Nä. Nu ljög jag allt. Inga vågor på sjön. Jag tror inte det ens är tekniskt möjligt att det skulle kunna gå vågor på en så liten sjö. Men fontänen i ena änden av sjön såg i alla fall lite vindpinad ut.

Det var en lång promenad av den där sorten som borde rendera en stor mugg hett te, eller kanske varm chåkla, när vi kom in. Men vi var så himla hungriga så vi lagade en snabb middag istället. Varför det blev varsin driva uppfrästa wokgrönsaker, istället för ljuvligt blomkålsmos, till den kallrökta laxen har jag ingen lust att gå närmare in på. Verkligen inte. Men gott luktade det inte.

Just nu sitter/ligger hela la famiglia - jag, Johanna och Systrarna - i soffan och kurar lite skymning. Snart dags att tända några ljus och laga en kanna te. Ikväll blir det Darjeeling. Igår drack vi Lapsang och Johanna tyckte det luktade som när vi är vid Stugan Vid Sjön i De Stora Skogarna och eldar ute vid eldstaden. Det har hon förbaske mig helt rätt i!

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

En hand
utsträckt mot mig
från en annan tid

Först när jag fattar den
känner värmen
känner tryggheten
förstår jag

Att den funnits där
hela tiden