Idag när jag och Ingrid tagit vår pedagågiska lunchrunda och jag gick hemom för att plocka upp en bok för utlåning till en elev kom jag att tänka på den där drömmen. En dröm som liksom aldrig städats upp, stoppats ner i en låda och gömts uppe på tankens vind.
Och... det slog mig... jag gör ju det. Jag bor i Gilmore Girl-land nu. Fast här, och inte där. Jag kliver bland prassliga höstlöv på småstadstrottoarer, jag hejar på dem jag möter och jag lever i ett sammanhang med nära vänner nära.
Drömmen är här. Den är nu.
4 kommentarer:
Å så härligt! Jag vaknar också upp ibland, med insikten om att jag lever i en dröm. Men så kommer jag på att det fattas höns och hästar och tre får, så då blir jag lite småbitter en stund till :)
HOHO! :D
Ahh... du menar "höst tillfreds" på något ljuvligt och på samma gång självklart och en ynka gnutta vemodigt vis?
I´m on my way dit...
Å du, det där jobbet jag berättade för dej om i somras *smiles* På mååååndag börjar jag... gott! Jag ska bara hinna med lite jox, grejs, hopknytning å gästspel innan dess. I morgon ska jag vara idrottslärare på högstadiet där jag brukar vika, läsårets första dag där för mej.
Jamen ungefär så, Anna!
Så du fick jobbet!? Underbart! GRATTIS, fina du! Det vill jag höra mer om sedan, vad du ska göra och sådant! :)
Skicka en kommentar