Lördagsmorgon. Inte riktigt som andra sådana. Jag har sovit
fullständigt uselt i natt. Vaknade någonstans i mörkret och hade så ont i
ryggen, i höjd med skulderbladen. Ungefär där det brukar göra ont när det
handlar om gallsten… eller så var sängen för mjuk? (Jag har vänt på madrassen
och det blev plötsligt mjukare…) Försökte ligga si och ligga så men varken det ena eller andra hjälpte. Gick upp och vankade ett varv. Gick och la mig igen. Fram i gryningen någonstans tog jag fyra panodil och la mig för att lyssna på Naturmorgon. När de så småningom kickade in kunde jag somna om och sov mig förbi hela Lundströms bokradio. Ingen skön sömn. Plötsligt var jag typ... tretton igen, hade haft ett totalt sammanbrott och varje steg jag tog vaktades av min mamma. Hon la sig i allt jag sa och allt jag gjorde och ältade det dessutom med en av sina väninnor. Vi befann oss i någon slags rekreationspark där man kunde grilla och fika och åka på en liten slinga (typ skräck- eller kärlekstunnel) som handlade om konstinstallationer och mamma bara pratade och pratade och en man gick förbi i tunneln, en reparatör av något slag, och när min mor hade ryggen vänd mot mig grabbade han tag i mig och kysste mig, för att sedan släppa mig och snabbt gå vidare allt medan min mamma fortsatte att prata om något. How's that for a dream, huh..?
Och jag är fortfarande trött och behöver sova mer men jag vågar inte ligga ner för ryggens skull så jag sitter vid köksbordet, det är repris av Spanarna och jag tror jag ska leta upp bokradion på nätet, i stället. Kaffet smakar sådär och ute blåser det ganska rejält, sådär så att altantaket dundrat igen och jag hoppas att snickaren gjort sitt arbete ordentligt.
Vilma och Torsten residerar i badrummet och är jätteblyga. Jag tänker att man nog blir sådan av att ha bott på institution nästan hela sitt liv. Nå, jag har ingen brådska. Tids nog kommer de att ta resten av huset i besittning och framåt våren även trädgården och kvarteret. De äter, dricker och går på lådan så jag är inte orolig. Och de är fina! Så småningom kommer bildbevis.
Vilma och Torsten residerar i badrummet och är jätteblyga. Jag tänker att man nog blir sådan av att ha bott på institution nästan hela sitt liv. Nå, jag har ingen brådska. Tids nog kommer de att ta resten av huset i besittning och framåt våren även trädgården och kvarteret. De äter, dricker och går på lådan så jag är inte orolig. Och de är fina! Så småningom kommer bildbevis.
Nu: kaffe, bokradio och kanske LC4:an?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar