 |
| Plötsligt händer det... |
Jag funderar, på förekommen anledning, varför beslut ska vara så besvärliga att ta i en så liten kommun som den jag bor, arbetar och betalar skatt i. Två stenkast från mitt kvarter ligger en stor, delvis tom, gammal disponentvilla som skulle kunna vara en alldeles fantastisk möjlighet för exempelvis [ideell] ungdomsverksamhet. Förslag på att göra den till ett "Ungdomens hus" har funnits sedan minst två år, men det blir kalla handen. Förvisso hyrs en mindre del av huset redan idag ut till en förening, men jag kan inte se varför inte fler än en verksamhet skulle kunna samsas om vad som måste vara 2-300 kvadratmeter? Varför har inte kommunens politiker/beslutsfattare nappat på detta? Varför LYSSNAR de inte på ungdomars och andra medborgares tankar och önskemål? Tror de att de sitter där de sitter som en slags självändamål? Minns de inte längre att de är
förtroendevalda? Glömmer de att de är utbytbara?
En annan tanke, och önskan, är
Köttfri måndag. Jag skrev
ett blogginlägg om det i januari, i år, efter en mailväxling med kommunens kostchef. Hon verkade inte förstå vad jag pratade om, överhuvudtaget. Om en är kostchef i en kommun som slår mynt av sitt miljö- och fair tradetänkande kanske en åtminstone borde vara
påläst? Jag kan inte tänka mig annat än att såväl kostchefer som politiker måste uppdatera sig? Ständigt? Om de inte gjort det när det gäller en såpass känd företeelse som köttfri måndag - vad är det då de
är inlästa på?
Det undrar jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar