nu faller temperaturen

Hitta fyra fel...

Kallare ute nu. Det märks inomhus också. Jag eldar i pannan och jag har tänt ljus överallt och ändå känns det kulet ikväll. Varma sjalar, raggsockar och en värmande filt. Te. This too shall pass. När temperaturen väl satt sig kommer inomhuset ikapp.

Just nu är mina arbetsdagar långa. Aldrig mer ska jag klanta till det så att jag har alla grupper görandes inlämningsarbeten samtidigt - och den del gör det dubbelt, dvs både skrivet material och inpratat,s k podcasts. Så jävla korkat och orutinerat av mig! Och så ambitiöst. För var och en ska ha en personlig genomgång av sitt material och jag försöker verkligen hitta både kvaliteter och punkter för utveckling för varenda en av dem.

Sista lektionen på måndagar har jag Komvuxelever i engelska. Alla är inte så sugna på att prata engelska så idag var det "show and tell". Någon berättade och förklarade om hur hen inte kan leva utan sin iPhone, någon annan om fantastiskt pilligt filippinskt hantverk och någon om någon hushållsmaskin. En kvinna berättade om kinesisk byråkrati och hur det funkar när en ska gifta sig. Hur hennes bröllopsdag pajades för att hennes make saknade ett dokument som ingen - inte ens tjänstemännen - visste att han skulle ha. Och hur det sedan, en annan dag, gick utmärkt och hur de då fick sina små, röda vigselböcker som hon tagit med för att visa oss. Inuti satt ett foto på paret, mot röd bakgrund. Detta vigselbevis får aldrig tappas bort - det kan inte ersättas. Om en skiljer sig måste det nämligen lämnas tillbaka och här är byråkratin lika omfattande som vid vigseln. Det ska tas ett nytt [skilsmässo]foto, mot svart bakgrund och sedan får man ett nytt litet häfte. Grönt, som är fredens färg - för när paret skilt sig ska de inte bråka mer... Där ser man. Och som de pratade! I mun på varandra!

Annars, då? Som vanligt försvann de flesta av morgonens dysterkvistiga fundringar när jag kom till jobbet. För det är ju så, som till exempel vännen Marie så klokt sa, att jag har ett jobb jag brinner för. Jag finner stor mening i det och får utlopp för så mycket av kreativitet och äventyrslusta, av spännande idéer och av utveckling. Så ja... jag lever nog för mitt arbete - åtminstone delvis. Och... när jag fått fundera på det... känns det gott.

Men jag kan ju vara trött, grinig och sliten på morgonen i alla fall. Det kan jag. Och det får jag. Du med.

Kylan kommer inifrån - Abramis Brama