dagvill

Det känns fint att sitta i köket, i skenet av tända ljus, och dricka en mugg av Byns bästa medan inte mindre än tre (dvs alla) katter äter, vilar och rullar omkring och småbusar på golvet. Vilma är fortfarande mycket försiktig, men samtidigt nyfiken och vill antagligen inte missa något. Eftersom de alla tre är så söta och fina förlåter jag dem för den jävla morgonrullan de drog igång vid femtiden som väckte mig tillräckligt för att det skulle vara svårt att somna om. Och Sixten som sedan skulle gosa ända tills jag gav upp och gick upp strax efter sju. Hm.

Så här sitter jag nu i arla morgonstund fast jag är ledig och skulle kunnat stanna i sängen minst en timme till. Nå, jag kan ju alltid hänga upp linneduken jag slängde in i maskinen igår kväll. Att tvätta den och torka den är ju ingen match, men att få den slät blir en utmaning. Det är vid sådana här tillfällen i livet som en skulle ha en mangel. Vid alla andra tillfällen behöver en inte en sådan.

Bakom mitt hus står tre trasiga matsalsstolar av björk, en havererad solstol (ett renoveringsprojekt som aldrig blev av) och en gammal rostig grill. Dessa tingestar ska under dagen forslas till Miljöstationen. (Jag har också ett gäng prima lastpallar, om någon behöver sådana?) Igår gick jag, enligt min stegräknarapp (som jag oftast glömmer att jag har) nästan exakt tiotusen steg. Ändå känns knäet okej. Jag funderar på om jag ska vila idag och bara ta en lugn långpromenad eller om jag faktiskt ska köra bort till gymmet och träna lite lätt. Vill komma igång igen och idag har jag ju möjlighet att undvika värsta nyårslöftesrusningen...

Jag försöker för övrigt boka tågbiljett till Stockholm men det går trögt. SJ klarar inte ens att hålla sin sajt igång. GAH.

Kayleigh - Marillion