the green, green grass of home

Dagens färg. Rött är alltid rätt.

Min gräsmatta ligger smaragdgrön, översållad med nedfallna löv i olika bruna nyanser. På något vis är detta en syn jag gillar. Frågan är mer... ska jag plocka fram lövräfsan och kratta upp så det ser snyggt och prydligt ut? Eller ska jag tänka att löven säkert döljer en massa smaskig mat för kvarterets fåglar, och låta det ligga till våren? Min inre latmask har givetvis svaret. Så det får ligga.

När jag vaknade i morse kunde jag inte för mitt liv begripa vilken veckodag det är. Allra, allra först blev jag lite bekymrad att det kanske var tisdag och att jag därmed försovit mig. Sedan kom jag på att det nog ändå inte var så, men kanske... måndag? Först när jag rannsakade mitt minne och kom på att jag ju var på bibblan igår insåg jag att det var söndag och därmed två dagar kvar på detta nästan oändliga jullov. Ja, det är så långt och vilsamt att jag faktiskt ser fram emot att börja jobba. På tisdag. Vilket alltså inte är idag.

Annars, då? Jo. Tackar som frågar. Det är faktiskt bra. Riktigt bra, till och med. Mitt knä går från klarhet till klarhet, jag har en plan, jag känner ett inre lugn och har en hel del att glädjas åt. Jag fortsätter att undvika energitjuvar och fokusera på människor som ger - och tar emot - inspiration, idéer och energi. Som inte räds samtalen och värmen. Som inte väjer för ärlighet, gapskratt och spontana infall. Som bjuder till - och låter sig bjudas.

Inför 2014 känner jag stor tillförsikt. Det blir ett väldigt bra år!

With a Little Help from My Friends - Mumford & Sons