Gymmet efter jobbet. Ingen styrketräning - enbart 45 minuters träningscykel med riktigt schysst tempo. Snart är mitt knä helt tillbaka och då... Det som slår mig är den... förväntan jag känner inför passet. Jag ser fram emot det. Och jag är glad, stark och på gott humör medan jag sliter i mitt anletes svett! Jag vet inte hur det kunde bli så här, men kanske är en av förklaringarna att jag håller tillbaka lite? Inte går loss totalt, utan håller mig till mina t-dagar (tisdagar, torsdagar, träningsdagar) och en och annan fredag unnar mig enbart cykling. I övrigt är det normala promenader som gäller. Jag har ju lyckats röra på mig alla dagar, utom en, det här året (och det var i lördags när jag storstädade och grejade hela dagen inomhus, så det var ju ingen latdag, heller). Inte som ett nyårslöfte. Jag började ju innan jul och planen var att utnyttja mina lediga dagar till fysiska aktiviteter, men allt blir inte alltid som en tänker sig, ju.
Hem. Packa ur träningsväska och jobbryggsäck och tända lite ljus och äta en tallrik fil och klappa på katterna och dammsuga i badrum och kök och få på musiken och tvätta potatis och rotfrukter och hiva in i ugnen med olivolja, timjan, flingsalt och grovmalen svartpeppar och komma mig i mjuka, varma, slappa myskläder och så sjunka ner vid köksbordet en stund med några små bitar ost och ett glas rött, lyssna på ett mycket intressant program från Filosofiska rummet - om meningen med arbete - och känna hur dofterna från ugnen börjar sprida sig i huset - och under tiden faller mörkret därutanför och snön slutar göra detsamma och det är... helg. Jag har längtat efter den!
Kollegan Lorenzo lånade mig Neil Gaimans senaste The Ocean at the End of the Lane och den ska jag fortsätta läsa ikväll. I min soffa. Med kuddar, filtar, ljus, ett glas vin till och så katterna. Jag har hunnit en bit in i historien efter att ha suttit in en lektion för kollegan Ida och hon hade planerat läsning... Helt underbar lektion! Först gnölade några av eleverna... "Ska vi läsa en hel timme..?"... sedan satte vi igång och när lektionen var slut var det jag som fick påkalla deras uppmärksamhet. Läsning är magiskt. Magiskt och ljuvligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar