Svar till slut. Barnens far gör det kloka och viker sig för majoriteten. Skönt det!
Alla har vi en plats dit vi drar oss, om än bara i tanken, när vi vill vila och vårda vår själ. Det här är min.
Nu lär jag ju åka dit lite i sommar. Eller tidiga hösten... då är där särskilt fint - och myggfritt. Och att komma dit. Tystnaden. Sitta och elda och se ut över sjön och tycka synd om resten av mänskligheten som just dött i Nya Digerdöden.... För just så stilla är det där.
Om en inte har bandare med sig vill säga! Heh.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar