Över köksbordet filosoferar vi kring varför Johanna vaknar hela tiden, om nätterna, när hon är här. Hon säger att sängen är superskön, så det kan inte bero på det. Men vi tror att det kan bero på att det är så otroligt tyst här i Byn. På Grønland ligger det, dygnet runt, som en ljudmatta över allting... polis- och ambulanssirener, hundar som skäller, högljudda grannar och ett ständigt trafikbrus. Här kan en, om natten, tro att en bor mitt ute i skogen. är en inte van vid det kanske en vaknar av... tystnaden?
Nu har jag vinkat av henne vid tåget och som alltid känns det som ett ett stort hål mitt i magen. Men det växer snabbt igen. Det är ju bara som det ska vara, att barna kommer förbi, stannar några dagar och sedan drar vidare. Och jag har ju en del att göra den här helgen. D
Ska bara...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar