ällebäck, alltså

En kör mot Nybro och i höjd med Örsjö, strax innan en kommer ut på 25.an, svänger en vänster och hamnar i... Ällebäck. Där tar en till vänster igen, in på en smal grusväg, lite lagom tjälskadad, och strax är en framme. Det här är The Tea Room, som drivs av Åke & Maureen.

The Tea Room är alltid värt en utflykt! Ikväll är det Neil Youngkväll och slutsålt. Det betyder att vi är kanske 45 gäster. Några har kommit i god tid och ätit buffé och andra - som jag - kommer en stund innan det börjar, beställer ett ljuvligt gott te (jag kör, mind you) och en smörgås. Annhelen & Co är redan på plats och har paxat en plats i en mjuk soffa till mig.

Det vi bjuds på är en riktigt, riktigt bra föreställning där fakta, bakgrunder och anekdoter ur Neil Youngs liv, och ofta kopplat till hans låtar vilket ger en ny förståelse för några av dem, varvas med galet bra tolkningar av dem. Allt proffsigt, roligt och engagerat framfört av Carl-Otto Johansson (Orphan Songs) - en man som jag misstänker lever och andas Neil Young.

Jag blir så sjukt pepp. Nu måste jag ha en Neil Youngperiod igen, känner jag! Jag har redan inventerat skivhyllan, konstaterat att den duger - men definitivt behöver kompletteras! Jag börjar här:

Helpless (Live at Massey Hall - 1971) - Neil Young