Det blåser verkligen rejält nu. Kraftiga byar som får altantaket att smälla och knaka. Men det sitter kvar trots att det måtte ha minst trettio år på nacken... Fördelen med blåsten är att alla gråmoln blåst bort och att kvällshimlen är vacker. Enstaka tussar flyger över himlen och träden vajar tungt. Jag var frusen och trött efter jobbet och föll till föga och vred upp pannan lite. Jag är så jääävla trött på att frysa och ska åtminstone inte göra det inomhus - det är illa nog att behöva göra det så fort jag går utanför dörren.
(Ja, jag gnäller... jag vet... det var supervarmt och skönt i helgen och det är bara april och jada jada jada... it's my blog and I whimper if I want to... - and yes, I'd love some cheese with that whine, thank you... ;)
Hur eller hur står en nyfixad coleslaw och väntar, medan klyftpotatis - slungad med flingsalt, färsk timjan och rapsolja smaksatt med rostad vitlök - och kyckling med mera vitlök och rara örter sprider väldofter från ugnstrakten. Vill vi vara fräcka och glamma till det så här en tisdagskväll så kan jag nog jaga upp en flaska vin också. I köksfönstret brinner värmande ljus. Om en halvtimme ska jag möta älsklingsjohannan!
Och som om inte detta vore familjemys så det räcker har jag fått nästan en och en halv timme med sonen i telefon, också... Sweet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar