Jag fick en skön liten sovmorgon här. Tassade upp och drog på mig lite mjuka, sköna kläder och gick ner i köket. Det stora huset är helt tyst. Vägen utanför ligger tyst den också, även om den befolkas av en och annan stavgångare eller hundrastare. Den värmländska solen - som ibland också är den småländska - lyser ner över trakten från en så gott som klarblå himmel.
Kaffet smakar gott och jag smackar i mig en speltknäckemacka med messmör. På en av köksbänkarna står nu en deg på jäsning. Det blir jästsnålt, långsamjäsande kumminbröd med seg och härlig skorpa.
Vad mer? Kanske en förmiddagspromenad i solens sken? Det känns underbart lockande, just nu. Måste dock stanna inne någon timme till för att vika ner degen några gånger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar