feuer frei!

Tro det, eller ej, men mitt tåg rullade in på Centralen en minut före utsatt tid igår! På en liten kvart hade jag laddat på mitt SL-kort och åkt till Fridhemsplan där Matilda mötte mig. Sweet!

Vi hängde en stund i AK:s lägenhet, som vi fått låna, och drack kaffe och sedan tog vi oss en promenad genom ett underbart slaskigt, men soligt, Stockholm från Hantverkargatan via Tegelbacken, Riksdagshuset och gamla stan och vidare över Slussen...

... och hela vägen längs Götgatan och över den lilla Skansbron och upp mot Hammarbyhöjden (en nätt liten sträcka om ungefär 5½ km - men vem tänker på sådant när man går i Sveriges vackraste stad?) där vi sedan snabbt hittade Magnus Hörna, där vi bestämt möte med de andra (JaneStefanDanielSimonAndreasJohanEnTillStefanAnnaAttilaOchEttParTill). Vi var ute i god tid och beställde varsin pizza. När de kom in visade de sig vara stora som familjepizzor... men ack! så goda! Ett litet hak att lägga på minnet. Nu har jag alltså inte bara ätit vad som kan vara årets enda semla, utan också vad som troligen är årets enda pizza.

Och... det blev ett och annat fint återseende av dessa mina musikvänner - inte minst ljuvliga Jane, dårå! Som Matilda också blev förtjust i - efter att ha varit nyfiken på henne ett bra tag - hon känner ju pojkvännen Stefan sedan tiden i Gol. PUSS pårej, JaneHjärtat!

Så var det då dags för RAMMSTEIN. Vi hade platser lite högt upp och långt fram, men det var inte till någon nackdel eftersom vi både hörde bra och dessutom fick en överblick över vad som hände på scen - en inte helt oviktig detalj när det gäller just dessa älsklingstyskar.

För det var bomber och granater och eldkastare och explosioner och konfettiregn och en liten scen mitt ute i publiken och en brygga dit och andra spektakulära grejer precis hela tiden. Just så som det ska vara! Och setlisten (som jag inte kan memorera rakt ur huvudet) gjorde nog många nöjda. Mina favoriter från igår blev i alla fall Mutter, Sehnsucht, Du Hast och Engel.

Smakprov ska naturligtvis bjuckas på - fast det blir ingen skrapig, skräpig liveupptagning utan en officiell video:



Sedan tog vi oss, smått lomhörda och ganska utmattade men ändå grundligt laddade, hemåt via fungerande lokaltrafik - 3:ans buss stannar nästan precis utanför porten vilket inte kändes som en nackdel direkt, då.

Idag väntar nya äventyr - men först KAFFE!