Det finns något mycket befriande i att klippa ner, rensa ur och bära bort. Nu är alla halvdöda växter förpassade till den del av min trädgård till allt sådant förpassas och krukorna är föredömligt uppånervända så de inte ska frysa sönder i vinter. Några står kvar i sina krukor. Jag kan inte bestämma mig för om jag ska se ifall timjantuvorna överlever, eller ej. Och rosmarinen är vacker där den står. Dör den (vilket den lär göra) så dör den. Jag vet liksom inte var jag ska göra av den, i alla fall.
Av bara farten körde jag bort till miljöstationen och slängde en massa till pappersåtervinningen och så plockade jag ihop altanmöblemanget också, och bar ner de stora hängpelargonerna för vinterförvaringen i källaren. Den svartvitrandiga lilla trasmattan, som legat utanför altandörren, snurrar i tvättmaskinen. Det är dags för en liten kaffepaus. Kaffe och OREO-kex. Parce-que je le vaux bien.
Sedan ska jag grunda äppelstolar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar