Plötsligt flög den ut genom fönstret. Arbetsmoralen. Jag gjorde ett lamt försök att fånga den men den gled ur mina händer och jag gjorde inget motryck. Jag får lust att lägga upp fötterna (med stövlarna på) på mitt skrivbord och spela vansinnigt hög musik. Jag vill läsa en god bok. Jag tänker gå hem utan att ens låtsas att jag tar med mig något jobb hem. Det vet ju alla här att jag aldrig gör, i alla fall.
Amoral är skönt. Särskilt när man kan bejaka den.
Det händer alltför sällan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar