hotter than hell

Kycklingsoppan jag drar i mig är het av spiskummin, curry och cayenne. Sådär så att tårarna rinner och näsan likaså. Klädsamt snorande ser jag ut i vintermörkret och undrar om det månne ska komma snö i natt. Nu när julen passerat kan det lika gärna fortsätta vara grönt ute. Åtminstone fram till sportlovet. Jag fick min elräkning och om man betänker att jag bor i det som kallas Elområde Malmö SE4 - vilket givetvis är det dyraste - var räkningen snudd på trevlig. Bara någon hundring mer än annars. Så - gärna en fortsatt mild och grön vinter, tack.

Arbetsdagen som avverkats (årets första) var inte en av de där dagarna då jag går hem och känner att jag verkligen uträttat något. Snarare tvärtom. Fast jag har i alla fall en idé om uppstarten av REL02. Jag har ett nytt, fint block att skriva in mina lektionsplaneringar och dito idéer i, också. Och i morgon kommer eleverna. Det blir bra.

Men de som påstår att det ändå är rätt skönt när helgerna är över och att det på något vis skulle vara SKÖNT att "äntligen" vara tillbaka i vanliga rutiner har allvarliga problem. OK om man nu tycker så efter en låååång sommar, men efter drygt två veckors jullov? Njäh.

Jo, frexten. Det är tomt när jag kommer hem nuförtiden. Twisted Sisters of Mercy, a k a Semla och Lois, har rest till landet. Troligen för gott. Mats är galet allergisk mot pälsdjur och det är det enda kattavskaffarskälet som biter på mig. Så så fick det bli. De bor hos Annhelen nu och jag har ganska starka indicier som antyder att de fortsätter leva sitt prinsessliv. Fast de har fått jobb också. Demonterar julgranar och vaktar hundar. Jag saknar dem, men får gilla läget. I valet mellan Mats och mojarna var det jussom rätt lätt ändå.

Mjau.