Bläcket hann knappt torka i blogginlägget häromdagen, det om att transportera hem de åtta äpplestolarna och bordet), innan världens bästa Annhelen hade fixat med en lånebil och erbjöd sig att dessutom hänga med. Det är vänskap i praktiken, det! Så nu har vi mullrat ner till Rödeby (och hem igen) i en härligt stor, gammal Chevapickup och i hallen står åtta stolar och bara väntar på målartvätt, målning och ny klädsel på sitsarna! SWEET!
(Bordet står i garaget och kan kanske skänkas bort...)
Och jag känner, verkligen känner, att om (när, snarare) jag byter ut gamla Bettan så skulle jag älska att ta steget ut och köpa mig ett fett, mullrande och bensinslukande monster - gärna med en viss patina! Visserligen skulle jag varken ha råd, eller miljösamvete, att bege mig utanför sockengränsen med ett sådant ekipage... men jag kör väldigt sällan bil i alla fall, när jag är hemma i Byn. Och ska jag längre bort finns det ju kollektivtrafik!
Förresten så gillar vi hillbillies mest att hålla oss hemikring, i alla fall. Vi passar oss jävligt noga för proximala utvecklingszoner.
1 kommentar:
Jag hade tooookgillat att ha en "Pickis", helst en gammal från femtiotalet med stor nog och kort lite brett flak, som fordarna kanske... Jag gillar ju att använda bilen till att lasta och transportera. Jag är ju en sån sort bara *smiles*. Fast så vill jag ändå ha baksäte... för jag gillar ju att transportera runt människor med.
Alla lastisar å storisar är ju inte bensinslukarmonster å den allra mest miljövänliga bil är ju en äldre bil utna en massa lulllull å som redan finns å inte behöver bli tillverkad. Å inte sjutton tänker jag göra mej av med min "traktor" fast hon ännu inte är i trafik *suck* det är mer jobb kvar på henne så jag yrar runt i sambons 850 sålänge.
Skicka en kommentar