preskriberade romanser

Via musikvalet i förra inlägget ramlade jag in på Linda Ronstadt. Jag lyssnade en hel del på henne i slutet av sjuttitalet. Den här satte jag och tjekompisen Freddie klockrent. Jag tror till och med att vi sjöng den på en och annan tillställning. Oh, sweet innocence and... ignorance.

Jag sätter den fortfarande. Godkänt.

I Never Will Marry - Linda Ronstadt

Jag fixade den här också. Då.

Blue Bayou - Linda Ronstadt

Oh, well. Det är historia nu. Tackålov.

Sjuttitalet ringde och ville ha tillbaka Linda. (retronaut.com)